Mosebacke

Måhända detta är en av Stockholms mest fotograferade vyer, men när jag nu kommit hit på ett fotograferingsuppdrag av annat slag, kunde jag inte låta bli att gå ett varv häruppe och ta bilden ändå. Staden från Mosebacke terass, med Skansens Bredablick, Kaknästornet och Kastellet på Kastellholmen i fonden. Mycket Stockholm på en gång.

Nu är det så att en stor del av min alldeles egen stockholmshistoria finns här uppe. Jag bodde på Högbergsgatan ett tag. Bara ett stenkast härifrån. Min skolväg gick över Mosebacke torg. Jag hade årskort på Katarinahissen. Mosebacke känns. Som jag skriver i "novellen" Soluppgångsmorgon för sju millioner år sedan:

"Sen fanns det nätter då jag låg vaken och väntade. På ljuset som aldrig ville komma. Jag ville stiga upp och klä mej och gå uppför trapporna och ut längs gatan och vimla runt i den tomma staden. Undra över gatunamn och fasader och leta efter spår. Skuggor av händelser, skuggor av människor. Finna en bit av mej själv på en bänk på Mosebacke en soluppgångsmorgon för sju millioner år sedan."

Om jag tittar ner åt öster, ser jag den lilla Höga stigen som leder upp mot Svartensgatan. När jag stod här, önskade jag att jag kunde fått några timmar till, bara för att strosa i de här kvarteren. Men det hanns inte med. Det får bli en annan gång.

Här uppe på Mosebacke har funnits nöjesetablissemang sedan 1700-talet. Stockholms "nöjespappa" C. A. Wallman rev 1852 ett gammalt utvärdshus som låg här och byggde Södra teatern. Efter den stora branden 1857, då mycket av bebyggelsen på Mosebacke förstördes, fick han bygga upp den igen. Den nuvarande teatern invigdes 1859.

För att inte tala om Mosebacke Monarki...

August Strindberg låter det första kapitlet i sin roman Röda rummet utspela sig här på Mosebacke. Och här står han nu - i form av byst av Carl Eldh - och tittar efter sin vind. Den som törnade mot Stadsgården, for uppför Mosebacke, in i trädgården och slog emot en vägg.

Ferdinand Boberg har varit här också. Och gjort ett torn. Ett vattentorn i tegel och granit. Tornet byggdes 1895-97. Enligt Wikipedia är här nu bostad och pumpstation.

Mitt på Mosebacke torg står Nils Sjögrens staty Systrarna, som han började på 1935. Han sägs ha inspirerats av ett par flickors gemensamma tragiska självmord i Hammarby sjö 1911. Statyn tog honom tio år att färdigställa.

Mitt egentliga ärende förde mej in på Södra teatern - som jag, skam till sägandes, aldrig varit inne i förut. Guld, glitter, sammet och tofsar.

Det har regnat i flera dagar och varit ordentligt kallt. Så kommer plötsligt då en solskensdag med 18 grader. Men det är knappast någon som vågar lita på vädret, så uteserveringen var i stort sett tom. Och några turister verkar inte heller ha hittat till Mosebacke. Än.