Inlägg

Visar inlägg från juli, 2015

Vattenkraftverket i Håverud

Bild
Döm om min stora förtjusning när vi vid sidan av den berömda akvedukten i Håverud fann ett fullt fungerande vattenkraftverk. Det har väl knappast undgått någon som följt min blogg ett tag, att jag mer eller mindre samlar på vattenkraftverk.På sidan av byggnaden har det en gång (troligtvis) stått HÅFVRESTRÖMS AKTIEBOLAG HÅVERUD men texten har blivit borttagen och är numer en smula svårläst.I Svenska Turistföreningens årsskrift 1936, temanummer om Dalsland, i kapitlet Från järn till trä av Olof Forsén, finner jag bilden ovan från Håveruds bruk. Foto: Ahrenbergsflyg. Bildtexten lyder som följer:“Håveruds bruk ligger inkilat mellan skogshöjder och vatten. Över Upperudsälvens djupa klippfåra leder Dalslands kanal genom den berömda akvedukten, vilken en gång i världen räknades som ett ingenjörskonstens mästerverk.”Och från kapitlet saxar jag följande text:“År 1880 grundades Håvreströms A.-B., vars förste ledare var Alex. Halling. […] Den första elektriska anläggningen i Dalsland gjordes av …

Akvedukten i Håverud

Bild
Det är märkligt. Trots att familjen säkerligen passerat avtagsvägen till Håverud tjogtals gånger, har jag aldrig sett akvedukten. Den här gången tyckte vi att det definitivt var dags.Dalslands Kanal förbinder Vänern med de stora sjöarna i Dalsland vidare norrut ända till Töcksfors i Värmland och via bileder sjöarna östra och västra Silen, Ånimmen och Ärr. Stora Le sträcker sig in i Norge som således också går att nå via Dalslands kanal.Kanalen färdigställdes under åren 1864-1868 och arbetet leddes av kanalbyggaren Nils Ericson.Vid Håverud höll hela kanalen på att gå i stöpet. Forsen mellan Åklången och Upperudshöljen var strid och stark och stupen branta. Nils Ericson föreslog att en akvedukt vore den ultimata lösning. Och så blev det.Här i Håverud korsar fyra leder varandra: längst ner forsen, därefter akvedukten som är en drygt 33 meter lång plåtränna fylld med vatten, sen järnvägsbron och allra överst svävar landsvägsbron.Akvedukten tillverkades av Bergsunds Mekaniska Verkstad i St…

Är det Klässbol?

Bild
Från Sunne, vår barndoms somrars lilla stad, hade vi att välja på två resmål. Antingen Rackstadmuseet i Arvika eller Klässbols linneväveri. Vi insåg att vi inte skulle hinna både och.Vi valde Klässbol. Ingen av oss har varit där förut.Det ligger inte alldeles vid vägen, väveriet, utan vi slingrade och svängde någon kilometer innan vi kom fram till den låga byggnaden i skogsbrynet.Det var alldeles för varmt för att lämna hunden i bilen, så han fick sitta i skuggan utanför. Och så gick vi in.Det luktade lin i den ljusa, luftiga lokalen.Som vanligt bad jag om lov att fotografera och sedan hördes enbart spegel och slutare rassla, då och då avbrutet av Oh! och Åh så fin!Kudde Gåsöga.Löpare Gärdet.Kudde Bolster.Nobelduken (med Nobelservisen).Löpare Knit och Skogsstjärna.Duk Herr Ask.Del av Klässbols gåva ur serien Ack Wärmeland till Prinsparet. Denna duk tyckte jag väldigt mycket om och skulle gärna ha några meter av, men den har ännu (i skrivande stund) inte kommit i produktion.Vävstolarna…

Rötter djupare än vi trodde…

Bild
…om Östra Ämtervik, Selma och Lövens långa sjö.Hur vi än bär oss åt, min syster och jag, hamnar vi alltid här. Vi säger Gävle och hamnar i Östra Ämtervik, vi säger Deje och hamnar i Östra Ämtervik. Vi säger Karlstad och hamnar i Östra Ämtervik. Vi har till och med sagt Forsbacka och hamnat i Östra Ämtervik.Det är som om något drar.Rötter.Vi trodde kanske de var av, men de verkar växa sig än segare med åren.Och när vi ändå är här måste vi förstås till kyrkan.För att hälsa på farmor och farfar. Fast farfar har vi aldrig träffat. Han dog i maj 1945. Vi hälsar på honom i alla fall.Vit och vacker ligger hon där på höjden. Selmas Lagerlöfs kyrka i Prästbol. Farmors och farfars kyrka. Mild som en vårmorgon inuti.För här sover de, alla tre. Mest besökt naturligtvis Selma. Författarinnan, Östemtingskan, Nobelpristagerskan. –Fruarna först, Selma lilla!Farmor och farfar får besök en gång om året. Vi är deras enda barnbarn. Kyrkorådet sköter graven. Vi har långt hit båda.Naturligtvis kände de var…

Gamla Kraftstationen - Kultur & café i Deje

Bild
Vi damp ner vid gamla kraftstationen i Deje tio minuter före stängningsdags, så det var inte mycket tid vi hade att vifta på för att se det vi ville se, och att hinna titta på utställningarna gavs knappt någon tid alls.En vägbom till området skulle också stängas så det blev till att prioritera om vi inte ville bli instängda.Vi valde exteriören. Vi får helt enkelt åka hit igen och se vad som finns inuti.Vad jag förstår finns här mycket spännande att se.Endast tre av från början sju generatorer står kvar inne i hallen, ofta som en del av utställningar och installationer.Något som var riktigt trevligt däremot var att jag äntligen fick veta vem som gjort den tuffa mopsen som jag såg i ett skyltfönster på Götgatan för några år sedan. Konstnären heter Christina Rosén och här har du länk till hennes hemsida.Dylik jycke skulle jag inte alls ha något emot att äga.