Inlägg

Visar inlägg från augusti, 2009

One flew east and one flew west...

Bild
...and one flew over the cuckoo's nest.

Kromen blänkte i dess nos...

Bild
Vi åkte in till stan idag för att gå på Bondens marknad i Tessinparken. Kanske kunde vi hitta tomater värda namnet. Vi hittade några ekologiska småtomater och ett dito bamsigt sallatshuvud och anträdde nöjda och glada återfärden.

Vi åkte bakväg över Fiskartorpet och fick hela tiden syn på gamla veteranbilar överallt. Massor med gamla veteranbilar. -Undrar vart de ska? sa Hussen medan vi körde om en veteranbil till.

-Vi följer efter!

Vi följde efter. Och hamnade i Rosersberg på Automobil Classic Cars stora sportbilsträff. Från sallatshuve till motorhuv... Så kan det gå en solig sensommarlördag när man är ute och finåker.

Dessa bilder måste absolut klickas på för förstoring!




Porsche 1600, Roadster 1960. Den vi hade framför oss i veteranbilskön.



Fiat Dino



MG



Saab 93





Min favorit alla kategorier, Citroën DS, "De-esse" Gudinnan.



Morgan - British Racing Green



Lite För Lång?





Cobra






En helt klart älsklig liten Fiat.



Ja...



Just det...




Liten Fiat till...



Och den här gamla nosen får vara med av synnerlig…

Här rivs för att få ljus och luft...

Bild
...Och snart i sky
stod damm och boss,
då plank och läkt
de bröto loss.



Det ruttna trät,
så torrt som snus,
det virvlar om
med kalk och grus.



Och hackan högg
och stången bröt
och väggen föll
för kraftig stöt.



Och skrapan rev
och tången nöp,
att taket föll
och skorsten stöp.



Från kåk till kåk
man sig beger,
från syll till ås,
allt brytes ner...

August Strindberg, ur Esplanadsystemet

Tempus fugit?

Bild
Ett begrepp som sysselsatt mina tankar ett tag är den svårfångade tiden. Vi kom att tala om den på lunchen idag, Musikervännen och jag. Om hur vi uppfattade tid och om det var så att tid egentligen, rent objektivt sett, överhuvudtaget finns.

Musikervännen hävdade att hans uppfattning om tid i stort sett ända fram till nu bestått av en rak axel. Från dåtid via nutid till framtid, men att den kanske, kanske kommit att förändras.

Min egen syn på tiden är en evig spiral. Som om man lirkade ur spiralen ur ett kollegieblock, böjde den lite hit och dit och tryckte till den här och där.

Ibland går tidens vindlingar långt ifrån varandra och ibland tätt, så tätt att man tycker sig förnimma gårdagens - eller morgondagens andetag. Är det när tidens spiraler stöter ihop som man tycker sig uppleva en deja vu?

Är det så med tiden, att den är helt och hållet subjektiv? Varje människa har sin egen tid och den går olika fort vid olika tillfällen? Det som är framtid för en människa kan vara förfluten tid fö…

Blåbärsgucka

Bild
Husse har plockat 11 liter blåbär. Gott och nyttigt på alla sätt och vis, men det som vi helst gör av blåbären är vad vi brukar kalla blåbärsgucka. Blåbärssmoothie skulle väl upplysta människor kalla det, men jag tycker det låter så... fjompigt.

Vi fryser in bären i 1-kilospåsar, försåvittifall vi skulle vilja koka sylt, men mestadels blir det som sagt bara... gucka. Vanvettigt gott och häpnadsväckande nyttigt.

Till två glas tar du:

1 dl frysta blåbär
2 dl yoghurt (lätt om du vill)
3 torkade fikon
2 tsk honung
2 tsk vetegroddar
1 banan

Mixa blåbär, banan, fikon (om de är hårda kan du behöva hacka dem lite först. Jag brukar helt sonika klippa ner dem i mixern.), honung och vetegroddar till en slät smet. Slå på yoghurt och mixa tills det blir krämigt. Slå upp i två glas, sätt skedar i glasen och drick genast.

Obs, varning! Är beroendeframkallande!

Nattglim

Bild
Nu öppnar nattglim sin krona
i åkrarnas yviga korn,
och älgtjuren söker den hona
han vann med sitt stridbara horn,
nu teckna slåtterblomma
och glimtande ögontröst
den skymningsväg jag vill komma
som förr till min älskades bröst.

Högt ropar knarren, min sträva,
men eldiga näktergal,
och månjungfrun tömmer sin stäva
i purpurn från dagens pokal.
Jag stiger mot vreten, som rundar
behagligt sin slumrande barm.
Då kommer ur dalar och lundar
min älskade lidelsevarm.

På hösläden lägret jag reder
av jungfru Marie halm.
Där vill jag hos dig sjunka neder
i hässjornas ångande kvalm —
en jordson, stark och härdig
fast ljuvligt berusad och matt,
din rika kärlek värdig,
mörkögda augustinatt.

Erik Axel Karlfeldt - ur Fridolins lustgård

Rjukan - en rykande fors, ett kraftverk och en amerikansk film

Bild
Anita, min norska bloggvän, fick mig att minnas en resa till norska Rjukan som vår familj gjorde när jag var barn. Ju mer jag tänker på den resan, desto mer förstår jag att det var så mycket mer förknippat med Rjukan än bara själva besöket där.



Rjukan ligger i Vestfjorddalen i Telemark fylke, halvvägs mellan Møsvatnet och Tinnsjø, och har fått sitt namn efter Rjukanfossen (den rykande forsen) väster om orten.



Jag minns inte hur gammal jag var när vi reste dit, vi reste rätt mycket i Norge när jag var barn, och jag har bara svaga synminnen därifrån. Men vad jag minns tydligt var känslan. Den djupa dalen mellan de dramatiska bergen, sjön där färjan sjönk, kraftverket på bergssidan, linbanan och den lilla järnvägen.



För att förstå den här stora, nästan andlösa känslan som jag fick i den här miljön, så måste jag berätta om far, om tyskarnas planer på att bygga en atombomb under andra värdskriget och en spektakulär amerikansk film.



Uppe på en av bergssidorna i dalen vid Rjukan ligger kraftstat…

Rallare

Bild
I morse låg en liten fotodokumentation i min mailbox när jag öppnade den. Det var min vän Doktorn som varit ute och spankulerat längs Roslagsbanans Näsby Park-linje, där det just nu pågår omläggning av banvall och räls.



Kul tyckte jag och bad att få publicera.



Så här säger Wikipedia om rallare:
Rallare var en yrkesterm för anläggningsarbetare, särskilt vid järnvägs- och kraftverksbyggen. Andelen heltidsanställda rallare var begränsad. Det var vanligt att den som "gick på rallen" istället var någon form av lantarbetare som sökte sig till järnvägsbyggen för att få en bättre lön.



Arbetet var hårt och riskfyllt och arbetsförhållandena var många gånger mycket svåra. Rallarna inhystes ofta i bristfälliga baracker. Arbetet var riskfyllt, men betalningen var en stark drivkraft för rallarna.




När rallarna drog fram mellan samhällen på landsbygden blev de ofta populära bland de unga kvinnorna. Mötet med de bofasta männen blev däremot konfliktfyllt och ledde ofta till slagsmål.



Rallarslagsmål…