Sardinen på tunnelbanan

Jag avslutade mitt förra inlägg med en diktstrof av Werner Aspenström. Jag kan ju lika gärna lägga ut hela dikten. Den passar rätt bra i sammanhanget.

Jag vill inte tvätta mig med den där tvålen.
Jag vill inte borsta mig med den där tandkrämen.
Jag vill inte ligga i den där bäddsoffan.
Jag känner inget behov av det där toilettpapperet.
Jag tänker inte övergå till ett annat cigarrettmärke.
Jag har ingen lust att se den där filmen.
Jag vägrar att stiga av vid Skärholmen.

Sardinen vill att burken öppnas mot havet.


Just så!