Nedanför Lilla Frescati
Om man går förbi Naturens hus och fortsätter söderut längs Brunnsviken, nedanför Lilla Frescati, så kommer man till en förtjusande stig som går utefter vattnet. Den går uppför och nerför och hela tiden prasslar och kluckar vattnet nedanför.
Rätt vad det är kommer man ut på små klippor och på just den här, hade någon försökt sej på lite hällristningsmåleri. En älg och ett skepp och en stor, stiliserad kvinna. Faktiskt riktigt vackert. Jag kan inte för mitt liv kalla det klotter.
När jag vände mej om och tittade tillbaka norrut, så kunde jag se professor Wittrocks torn igen. Han visste nog vad han gjorde, botanikprofessorn, när han byggde sitt torn som landmärke. Det verkar synas var man än går längs sjön.
Och döm om min förvåning när det mystiska tecknet från Ekebysjön dök upp igen. Fast det såg lite annorlunda ut här. Men omisskännligt samma språk. Kanske samma konstnär.
Jag blir mer och mer förtjust i Brunnsviken, ju mer jag får se. En lugn oas mitt i storstaden med många spännande saker att se och upptäcka.
Ja, det är härligt att gå vid Brunnsviken. Har du gått vidare runt förbi Bergshamra via Pipers park och förbi tonsättaren Joseph Martin Kraus´grav? På stenen står det "Här det jordiska af Kraus, det himmelska lefver i hans toner". Han blev bara 36 år gammal. Dog samma år som Gustav III men innan dess hann han skriva den sorgemusik som spelades på kungens begravning. Den sändes på tv en gång för några år sen - kan det ha varit nåt jubileum av nåt slag kanske? - och var riktigt stilig, minns jag.
SvaraRaderaRoligt med det mystiska tecknet, förresten. Har du sett att jag bloggat om tigerspår som jag hittat på Skeppsholmen?
Gabrielle: Nej, jag har inte gått längre än till Bergshamra koloniområde åt det hållet, men jag kommer att. Att gå runt den här sjön är otroligt spännande, men jag tar en bit i taget. Jag ska definitivt kolla Joseph Martin när jag kommer så långt.
SvaraRaderaTigerspår? Kul! Jag ska bums titta efter!
Det kanske är en modern variant av luffartecken?
SvaraRaderaMaj Korner: Det interna tecknet för här här mycket bra väg att gå? Men tecknet är ju inte riktigt likt det vid Ekebysjön. Här är ännu bättre väg att gå? Eller sov inte här? Mycket mystiskt...
SvaraRaderaNär jag tittat på dina inlägg från Brunnsviken med omgivningar blev jag imponerad av allt du upptäckt och hittat, samtidigt som jag undrade hur det kunde finnas sådan variation att finna just där.
SvaraRaderaSå slog det mig att det dröjde en bra bit in på förra århundradet innan staden på allvar började växa utanför Norr- och Roslagstulls gränser, så det måste ha varit rekreations- och grönområden för Stockholmarna.
Idag åker de flesta betydligt längre ut, men fortfarande gäller att man inte behöver ta sig särskilt långt från staden för att finna fina miljöer att njuta av.
Staffan H: Ja, det var ju inte länge sedan alls som trakterna utanför tullarna var rena rama landet. Rika innerstadsmänniskor flyttade ju i slutet av 1800-talet ut till Stocksund och Djursholm för att leva sommarliv. Och då fanns dåligt med kommunikationer och tämligen uschliga vägar. Oftast färdades man med häst och vagn, och när Roslagsbanan började byggas vet du ju...
SvaraRaderaJag har en bra bit Brunnsviksstrand kvar att upptäcka, och jag hoppas göra fler rara fynd.