Dvärgnäbbmöss äga ej tillträde!



Jag har en sambo!

En rumskamrat som jag inte visste om. Att det finns råttor och möss på landet - det vet jag. Jag har vuxit upp med en ständig och ojämn kamp mot de eländiga skadedjuren.

Men idag så sprang nånting mycket litet över mina fötter när jag öppnade skafferidörren.

Någonting Mycket Litet!!! Slank ut!

Sen tassades det runt i hörnen. Smögs över mattan och kilades bakom draperiet. Kameran kom fram och jag sneglade oroligt mot den gillrade råttfällan. Den var så orädd att jag kunnat ta den i handen. Och tre centimeter lång.





Jag blir så oerhört fascinerad över att i denna lilla skrott finns ben, hjärta, tarmar och blodomlopp och att det fungerar! Att det får plats! Ett underverk.

Jag skrämde den med min blixt.



Denna mycket lilla skylt tillverkades för trettio år sedan och sattes på knappnål på en av husets råttfällor. Jag tror jag får sätta dit den igen...

Kommentarer

  1. Vilken fantastisk fin...var rädd om den kompisen.
    Ha det gott där i väst!

    SvaraRadera
  2. Jisses vad söt. Hoppas att han kan läsa!!
    /I.

    SvaraRadera
  3. Men vilken gullig liten en.

    SvaraRadera
  4. Tack för dom fina västkustbloggarna!

    SvaraRadera
  5. Slottsträdgårdsmästaren: Tack! I väst har jag det alltid gott. Där lugnar sej mitt vilda hjärta.

    Lilla Eken: Jag tror att dvärgnäbbmöss är vegetarianer, därför verkar inte betet i fällorna locka. Tack och lov. De gör inte särskilt mycket skada på hus och hem heller.

    ab: Inför sådana där små bytingar smälter gnagarjaktlusten ner som smör i solsken...

    J: Vassego´! Du har ju varit här... Om än kort.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg