Keramikern Uno Linder
Mor hade några verkligt fina saker av keramikern Uno Linder. Hans specialitet var supertunn keramik i grått och svart och han var verksam på 50- och 60-talen i Uppsala.
De var goda vänner och fakta om honom verkar ha gått i graven med Mor, för när jag googlar på hans namn hittar jag ingenting. Inte ett knyst om denne duktige man. Han var troligtvis född i början på 1920-talet och dog ganska ung.
Det måste ju finnas någonting någonstans. Om inte på nätet så i något arkiv. Någon skål på något museum eller i någons hem.
Det vore fantastiskt att få reda på mer. Och varför frågade vi inte medan Mor levde? Vi har vuxit upp med Uno Linders skålar och fat och tänkte väl inte så mycket mera på det. Förrän det var försent.
Skålarna är så makalöst tunna att man nästan inte törs röra dem och jag hade själv sönder en skål som barn. Den står därhemma, sorgfälligt hoplimmad, och jag skäms. Jag kastade en boll. Den for på sned...
Jag älskar den här grå och svarta keramiken. Dess mönster och former.
Här hemma har jag också en brosch och ett par örhängen i keramik som han har gjort, med samma afromönster som på plaketten ovan och som på stora skålen (som är cirka 25 centimeter i diameter). Han har även gjort en tennsked med Kungsängsliljan på, Upplands landskapsblomma.
Är det någon som sett eller hört något om konstnären så skulle jag bli överlycklig att få veta...
Men åh, så fina saker han gjorde! Uppsala, hm... kanske har Kerstin Kokk (blogg med samma namn) koll? Eller någon av Upsala-Ekeby-bloggarna?
SvaraRaderaJag ska fråga en antikhandlare som skulle kunna veta. Återkommer.
Jättefint!
SvaraRaderaHåller just på att skriva ett inlägg om alla människor som bara försvinner ur våra medvetanden. Tyvärr alltför vanligt.
Många av mina vänner är keramiker - ska höra om någon av dem känner till honom.
Margaretha
Libby: Tack! Det vore jättesnällt om du ville kolla!
SvaraRaderaem: Någon någonstans måste ju veta någonting. Det kan ju inte bara vara vi som har saker och känner till honom.
Väldigt fina saker!
SvaraRaderaJag tycker ofta att resultatet är lika med noll när jag googlar på andra personer som tillhör samma generation som Uno Linder. Ingen skriver på nätet om dem, verkar det som.
Christina: Nå, nu kommer det i alla fall en träff på Uno Linder omfall någon skulle googla på honom. Fast inte mycket fakta tyvärr... Jag får fortsätta gräva.
SvaraRaderaJag glömmer alltid bort att kika på FEEDJIT för att se vem som varit hos mig - men jag gjorde det nyss och såg att två, en från Helsingfors och en från Stockholm, hamnat hos mig när de sökt på Uno Linder!
SvaraRaderaMargaretha
Vilka vackra saker! Så fina proportioner och balans på varenda sak. Fint och känsligt fotograferade är de också. Jag förstår verkligen att du tycker om dem.
SvaraRaderaHelt fantastiska grejer! Önskar att jag visste något om honom, men jag blir jublande glad åt sakerna, lite Upsala-Ekeby över det!
SvaraRaderaSka sprida ryktet så får vi se om någon nappar!
em: Hopps! Hur kunde de hamna hos dig om de sökte på Uno Linder??? Har du skrivit något på din blogg om honom som jag har missat?
SvaraRaderaStaffan H: Tackar och bockar! :-)
Herr Movarp: Visst är de bara ljuvliga! Vore jättekul om jag kunde få veta något mer, nu när inte mor finns att fråga längre... Hoppas vi får napp!!!
Det är bara att gratulera dig som har så många vackra saker av Uno Linder. Lokala konstföreningar kan vara ett ställe att leta efter information på.
SvaraRaderaJag har upptäckt att man får träffar även på blogglistorna - och just då var rubriken på din blogg Uno Linder.
SvaraRaderaFunderade på om han kan ha gått på Konstfack/Teknis - i så fall borde han finnas med i elevförteckningat, och man kan kanske hitta några av hans kurskamrater. Har frågat keramikervänner, ingen känner till honom - man måste nog söka upp keramiker i hans generation om man ska få napp. Och det börjar väl bli lite glest i de leden.
Margaretha
Skaffaren: Ja, jag tänker inte ge upp. Jag bara måste få veta mer. Och skulle någon av er få reda på någonting, så är jag jättetacksam att få veta.
SvaraRaderaem: Aha! Så kanske det måste vara. Ja, nog måste han ha utbildad sig någonstans. Kan du begripa varför vi aldrig frågade mer medan mor levde?
Unos son Mats bor i Uppsala.
SvaraRaderaHej Mira, verkligen en överraskning att se pappas keramik så snyggt fotograferat och presenterat. Också skoj att den får rättmätig uppskattning, han var en skicklig keramiker och omtyckt lärare som togs ifrån oss alltför tidigt. Mats
RaderaMen så roligt att få kontakt, Mats! Våra föräldrar var ju mycket goda vänner, och det skulle vara så roligt att få veta mer om Uno och hans keramik som jag vuxit upp med. Om du skulle vilja höra av dig vidare når du mig på miramiranda at live dot com
RaderaAnonym: Tack! Förstod väl att det skulle finnas någon någonstans som visste något.
SvaraRaderaUno var teckningsläare vid läroverket i Uppsala och bodde på skolgatan i anslutning till skolan. Han hade en son Mats och en dotter Åsa. Uno hade ett sommarställe på Fogdö (nära Grisslehamn), där jag och min bror tillbringade större delen av sommaren 1956. Familjens hund boxern Justus var en känd profil i kvarteret där han han sprang omkring lös och fri. Jag har två "afrikaskålar" i min ägo! Båda med olika sammansättningar av dansarna, dvs unika!
SvaraRaderaHenrik
Henrik: Åh, så roligt att få reda på lite mer. Jag har för mig att Mor och Uno Linder var skolkamrater och att de efter skoltiden var nära vänner och höll kontakten ända till han gick bort. Men eftersom både Mor och Uno är borta, kan jag inte få någon klarhet i detta. Det känns så tråkigt. Men på det här viset får jag ju reda på lite då och lite då. Stort Tack!
RaderaJag har många fina minnen av Uno, hans fru Marianne, barnen Åsa och Mats och hunden Justus. Jag kom till Uppsala hösten 1959 för att läsa musikvetenskap. Min fästmö Maggie och jag var ofta och hälsade på dem i deras lägenhet met utsikt över slottsbacken. Vi var också ute på Fogdö på deras sommarställe flera gånger. Att Maggie kände Uno berodde på att han en tid arbetat hos Maggies far, Gösta Miller, ägare av Millers Stämplar i Sunne. Vi höll kontakten några år men 1968 flyttade vi till Stockholm. Det var sorgligt att Uno gick bort i så unga år. Roligt att Mats har svarat, det måste vara typ 47 år sedan jag träffade honom
RaderaHej! Det här var roligt att höra. Jag får veta mer och mer om Uno Linder tack vare mitt inlägg här på bloggen. Tack snälla Anonym för din berättelse!
RaderaJag hade honom som uppskattat teckningslärare och även som lärare i välskrivning men det uppdraget misslyckades han i trots mycket tålamod, jag blev sedan läkare. Om jag visste hur man la in bilder här skulle jag kunna lägga in foton, nekrologer, en intervjuv från skoltidningen Pleximus
SvaraRadera