Solskära
Så fick jag då se den, den partiella solförmörkelsen. Det var inte första gången och jag hoppas heller inte den sista. Senast var den 31 maj 2003.
Först verkade det som om förmörkelsen inte skulle ha lust att visa sig alls. Rakt i soluppgången låg ett tjockt, mörkt moln och ruvade. Men det gav sig och upp steg en solskära som bara blev smalare och smalare.
Och jag tog till det gamla vanliga tricket. Överexponerad startsladd av svartvit filmremsa. Jo, jag har sådana kvar.
Varsågoda! En av naturens – universums – mäktigaste föreställningar!
Solljuset under maxförmörkelse var liksom… dävet. Som solskensskymning. Och man kan i grenverkets skuggor mot slottsväggen ana som bågformiga återspeglingar.
Och detta är faktiskt ett av de bästa sätten att se en solförmörkelse om man inte har tillgång till filmremsor eller svetsglasögon; solljuset silat genom grenverk. Grenarna och löven bildar en camera obscura som ger en perfekt avbildning av solens skymda skiva.
Bilden på plankväggen ovan är från förmörkelsen den 31 maj 2003.
Man kan också göra ett litet hål i en pappskiva och reflektera solljuset som strömmar genom hålet mot ett vitt papper. Återigen perfekt bild. Återigen camera obscura.
Så.
Tack för bilderna - så fick jag ändå se förmörkelsen. Här snöar det så det ser ut som vi är omgärdade av en vit mur.
SvaraRaderaMargaretha
em: Såg på väderleksrapporten igår att hela södra- och mellansverige skulle få ymnigt snöfall. Utom en lite flik just i östra Svealand. Må tro det gladde mig. Jag missade ju månförmörkelsen före jul på grund av en sur molnbank. Kul om jag kunnat bidra med något! :)
SvaraRaderaTack för bilderna. Sååå bra!
SvaraRaderaSom jag förutspådde lyste himlafenomenet med sin frånvaro även denna gång. Tror jag ska byta namn till McCloud.
SvaraRaderaJag gottar mig åt dina bilder istället. Plankväggen var en häftig nyhet.
Johnny: Vassego' Såg du nånting själv?
SvaraRaderaSkaffaren: Hej McCloud! Ja, visst är det häftigt med solkatterna!?
Också här surade solen bakom tjocka mulor. Eller om det var mulorna som surade. Surmulor.
SvaraRaderaWow! Är det så man gör? Väldigt fina bilder.
SvaraRaderaNinna: Surmulorna hotade vid horisonten här också, men de smög sig när det började brännas.
SvaraRaderaNora: Ändå tog jag bilderna på frihand. Helt nedbländat och med en fjuttig filmremsa framför gluggen. Stativ och riktigt solfilter hade varit ännu bättre.
Vad häftigt med alla småsolar på väggen! Det skulle jag vilja ha fått syn på när jag var ute och fotograferade idag.
SvaraRaderaBo: Dessa småsolar uppstår bäst när det är löv på träden. De små gliporna mellan löven blir perfekta små hålkameror. Grenarna som de ser ut nu är lite för glesa. Men kolla i sommar om du går på till exempel en asfalterad väg där solljuset silar ner. Vad du ser då är hundratals små fina reflektioner av solen. Alldeles runda. Om det inte är förmörkelse förståss...
SvaraRaderaHäromåret tog jag faktiskt en solförmörkelse (fast då var det bara lite nagg i kanten) medelst en kikare som reflekterade ljuset i H.s hand.
SvaraRaderaNinna: Ja, den bilden minns jag!
SvaraRaderaHäftigt!
SvaraRaderaÅh, vad bra att du tog kort! Jag hann aldrig ut innan det var över. Men märkte att det blev märkligt mörkare på nåt vis. Tack för att du visar oss!
SvaraRaderaTack ska du ha - då fick jag se solförmörkelsen ändå. En laddning småhus skymde utsikten från jobbet. Nästa gång det ska bli solförmörkelse får den allt se till att inträffa när solen står högre på himmelen. ;-)
SvaraRaderaGod fortsättning!