Ulriksdal - igen...
Idag var det dags för årets inköp av frön till mina pottor och burkar, och målet för min söndagsutflykt blev därför Ulriksdals slottsträdgård. Jag hade ju lovat att återvända dit när det blev så dags.
En walk about i slottsparken kunde jag i alla fall inte låta bli denna halvkulna vårvinterdag, även om det enda gröna som gick att se, var mossan på trädstammarna. Men det sjöng en bofink där, och vattnet i ån var blankt och om någon månad måste jag åka dit igen och följa den lilla ån så långt det går åt väster för att se var jag hamnar.
Det är något vördnadsbjudande över dessa bjässars bark. Åldersrynkor. Fingeravtryck. Mäktig skönhet.
Mitt emot slottet, på andra sidan alla knuthamlade lindar, står ett litet lusthus som man kan förlusta sej i. Fast inte är det mycket till skydd om man skulle vilja gömma sej, eller söka lä.
Beskäringen av lindarna i parken var på gång och den här malplacerade bjässen stod ensam och inväntade måndagsmorgonen. Den vore något den, istället för den rangliga stegen när äppelträden ska beskäras...
Fakta om Ulriksdals slott hittar du här
Visserligen gäckar vintergäcken vintern. Men just nu känns det som om vintern mest gäckar oss... Jag fryser om mina händer...
Med fickorna fulla av fröpåsar väntade den obligatoriska morotskakan på Ulriksdals trädgårdscafé. Jag kunde inte äta blomman den här gången heller...
En walk about i slottsparken kunde jag i alla fall inte låta bli denna halvkulna vårvinterdag, även om det enda gröna som gick att se, var mossan på trädstammarna. Men det sjöng en bofink där, och vattnet i ån var blankt och om någon månad måste jag åka dit igen och följa den lilla ån så långt det går åt väster för att se var jag hamnar.
Det är något vördnadsbjudande över dessa bjässars bark. Åldersrynkor. Fingeravtryck. Mäktig skönhet.
Mitt emot slottet, på andra sidan alla knuthamlade lindar, står ett litet lusthus som man kan förlusta sej i. Fast inte är det mycket till skydd om man skulle vilja gömma sej, eller söka lä.
Beskäringen av lindarna i parken var på gång och den här malplacerade bjässen stod ensam och inväntade måndagsmorgonen. Den vore något den, istället för den rangliga stegen när äppelträden ska beskäras...
Fakta om Ulriksdals slott hittar du här
Visserligen gäckar vintergäcken vintern. Men just nu känns det som om vintern mest gäckar oss... Jag fryser om mina händer...
Med fickorna fulla av fröpåsar väntade den obligatoriska morotskakan på Ulriksdals trädgårdscafé. Jag kunde inte äta blomman den här gången heller...
Ulriksdals slott hör till en av min kartas vita fläckar. Att jag får se till att åtgärda den bristen snart står klart och tydligt sedan jag sett dina bilder därifrån.
SvaraRaderaStaffan H: Det ska du definitivt! Här finns så mycket fint att se, stammar att lägga händerna på, vatten att lyssna på och - när den tiden kommer - löv att lukta på!
SvaraRaderaOrdverifiering: plums! Kul?
Åh, vilka vackra bilder. Både från Täby och Ulriksdal som ligger mitt emot en fantastisk arbetsplats jag hade en gång, mitt emot SAS högkvarter. Sjöutsikt och otroliga solnedgångar!
SvaraRaderaDet känns som om våren trots allt har en bit kvar i Sverige, vintergäcken till trots. Håll ut!!
Kolla Staffans blogg kring nya roliga "portteman". Allt kan det ju vara, behöver inte vara portklappar eller så men visst vore det roligt med ytterligare en sån bloggdag?
Monet: Ja, vi håller ut. Vi har ju inte så stort val, fast vi allra helst skulle vilja flytta ner till dej på tre röda sekunder. Fast nu hummar SMHI något om liiite varmare.
SvaraRaderaJa! Fler bloggteman! Jag har föreslagit en hel hög teman för Staffan, men han är rädd för att det ska bli för ofta, så folk tappar orken och lusten... Näe, gör vi väl inte...