fredag 13 mars 2009

Den gamla hunden, trappan och veterinären



Så var vi då på landet igen... Förra gången vi var här så fick vi åka hem hals över huvud, eftersom vår gamla hund fick en hjärnblödning och det är tolv mil till närmaste välsorterade djursjukhus. Gången dessförinnan fick vovven en magblödning och blev tvungen att ligga hos distriktsveterinären med dropp en hel dag.

När vi gick och la oss sent i går kväll, sa vi till vovven där han låg i sin gamla tvättkorg: Håll dej frisk nu! Håll dej frisk!

Natten gick - inga blödningar i vare sej mage eller hjärna på vovven, och allt var frid och fröjd. Trodde vi... Ända tills hunden halkar i trappan, kanar utefter sidan och daskar i backen från två meters höjd. En trappa som han gått upp- och nerför hundratals gånger.

Jag står högst upp och ser hela skeendet i slow motion och kan inte röra en fena. Jag skriker rakt ut. Hunden skriker rakt ut och jag rusar nerför. Jag tar honom i famnen och han fortsätter att skrika. Jag är övertygad om att hans rygg är av eller åtminstone att ett eller två ben är brutna.

Men - djuret hasar upp och och haltar omkring. Lätt hukande. Vi fick tid hos veterinären klockan ett. Hunden var rejält blåslagen, men inget var trasigt eller brutet. Gudihimlenvarelovad! Jag vågar snart inte åka hit med hunden igen...



8 kommentarer:

  1. Aj...men han är en seg kompis har jag förstått. Du den där trappan skulle knappt jag klara med bara två ben....
    Ha en skön helg!

    SvaraRadera
  2. En puss på nosen till konvalescenten!
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Oj så otäckt! Vilken tur att han verkade klara det med några blåmärken.

    Det ser ut att vara en fasligt brant trappa.
    Åh vad det är svårt när de blir gamla...

    SvaraRadera
  4. Mina vänner! Kameran ljuger! Trappan är inte alls så där brant. Men det var så det kändes när hunden hasade utför. Tack! Jag har pussat på nos och kommer inte att låta honom gå vare sej nedför eller uppför utan sällskap eller koppel i fortsättningen.

    SvaraRadera
  5. Och Mira, ställ in dig snart på det svåra beslutet. Dra dig inte! För allas skull.

    SvaraRadera
  6. Vilken skräckupplevelse! Han kanske har börjat se dåligt? Skönt att det gick bra.

    SvaraRadera
  7. Aj och oj!

    Tur att han klarade sig så bra som han gjorde.

    SvaraRadera
  8. Monet: Stööön! Jag orkar inte tänka tanken än...

    ab: Ja, både jag och hunden var chockade resten av dagen. Han ser lite illa, men inte så där förfärligt. Men det var halt i trappan. Jag trillade själv dagen efter.

    Staffan H: Jo, i stort har han nog klarat sej bra. Han kan eventuellt ha brutit svansen, för den viftar inte längre...

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.