En tur runt Bergianska trädgården
Dagens söndagsutflykt gick till Bergianska trädgården en liten bit norr om Stockholm. SMHI hade hotat med gråväder, men deras prognos kom på skam, för solen har lyst från klarblå himmel hela dagen. Vi hoppades väl inte på att se så där särskilt många knoppar, men det är faktiskt rätt spännande att se trädgårdar även vintertid. Eller tidig, tidig förvår om rätt ska vara rätt. Det är ju trots allt första mars idag.
Trädgården ligger i nationalstadsparken vid Brunnsviken, och är nu för tiden kulturminnesmärkt. Bergianska trädgårdens ursprung var en donation till Kungl. Vetenskapsakademien av Linnélärjungen Peter Jonas Bergius och hans bror Bengt. Bröderna ville att deras donation skulle användas för botanisk forskning, en hortikulturell försöksanläggning och en trädgårdsskola på deras malmgård Bergielund. Runt 1880 började Stockholm och dess gatunät växa så pass mycket att trädgårdsanläggningen tvingades flytta.
Valet föll på egendomen Haga-Frescati, där Bergianska trädgården ligger än idag. Under ledning av professor Veit Wittrock skapades här en botanisk trädgård efter vetenskapliga principer.
Tro det eller ej, men den här busken heter faktiskt Rynkolvon!
Höghus och sekelskiftesidyll vid Brunnsviken.
Den japanska trädgården.
Den kinesiska trollhasseln (Hamamelis mollis) blommade faktiskt.
Här växer just nu bara en skog av beskrivande skyltar i väntan på våren och sina skyddslingar.
Ännu så länge behåller Kung Bore sitt grepp om norrsidan.
Men i södersluttningarna har i stort sett all snön töat bort.
Brunnsvikens is var välbesökt denna första marssöndag.
Tjyvtjockt med skridskoåkare och flanörer och Wenner-Grencenter i fonden.
Någon har förmånen att bo mitt i den botaniska trädgården. Trädgårdsmästaren?
1908 gav professor Wittrock en arkitekt Lindberg i uppdrag att rita det märkliga och hemlighetsfulla tornet för att ha som sin arbetsplats och bostad för ett frö- och kottemuseum!
Det skulle vara bra intressant att få se hur det ser ut inuti...
Trädgården ligger i nationalstadsparken vid Brunnsviken, och är nu för tiden kulturminnesmärkt. Bergianska trädgårdens ursprung var en donation till Kungl. Vetenskapsakademien av Linnélärjungen Peter Jonas Bergius och hans bror Bengt. Bröderna ville att deras donation skulle användas för botanisk forskning, en hortikulturell försöksanläggning och en trädgårdsskola på deras malmgård Bergielund. Runt 1880 började Stockholm och dess gatunät växa så pass mycket att trädgårdsanläggningen tvingades flytta.
Valet föll på egendomen Haga-Frescati, där Bergianska trädgården ligger än idag. Under ledning av professor Veit Wittrock skapades här en botanisk trädgård efter vetenskapliga principer.
Tro det eller ej, men den här busken heter faktiskt Rynkolvon!
Höghus och sekelskiftesidyll vid Brunnsviken.
Den japanska trädgården.
Den kinesiska trollhasseln (Hamamelis mollis) blommade faktiskt.
Här växer just nu bara en skog av beskrivande skyltar i väntan på våren och sina skyddslingar.
Ännu så länge behåller Kung Bore sitt grepp om norrsidan.
Men i södersluttningarna har i stort sett all snön töat bort.
Brunnsvikens is var välbesökt denna första marssöndag.
Tjyvtjockt med skridskoåkare och flanörer och Wenner-Grencenter i fonden.
Någon har förmånen att bo mitt i den botaniska trädgården. Trädgårdsmästaren?
1908 gav professor Wittrock en arkitekt Lindberg i uppdrag att rita det märkliga och hemlighetsfulla tornet för att ha som sin arbetsplats och bostad för ett frö- och kottemuseum!
Det skulle vara bra intressant att få se hur det ser ut inuti...
Det där märkliga tornet reparerades för några år sedan. Jag undrar också över dess användning. Har det något med det närbelägna Experimentalfältet att göra månne?
SvaraRaderaStaffan H: Tornet var professor Wittrocks arbetsplats. Professorn som arbetade med att bygga upp Bergianska trädgården. Experimentfältet ska ha tillhört Kungliga Lanbruksakademien och som de använde till att göra försök med olika fröer och sädesslag. Kanske någon som vet mer om det här än jag...
SvaraRadera