Lunchpromenad med vårkänning...
Dagens lunchpromenad började i gråmulenhetens tecken, men med en svag aning i luften - jag vet inte vad. Det där lilla. Det kan vara en doft. Ett lite mildare stråk i vinden. Något med ljuset. Det svårfångade men ändå så oerhört påtagliga. Det där som på en gång säger oss att detta minsann inte är någon novemberdag.
Kungsängsliljornas skridskobana har blivit en sjö.
Kungsängsliljornas skridskobana har blivit en sjö.
"Det svårfångade men ändå så oerhört påtagliga" skriver du. Det är precis vad du visat med dina fantastiska bilder. Det vårspritter i kroppen bara man ser dom! Härligt!
SvaraRaderaKesu: Jah! Och bättre och bättre blir det varteftersom våren framskrider. Jag blir så glad så jag vill bara ut och strosa och fånga allt med kameran som jag kan...
SvaraRaderaOj, ni har verkligen vår, men i sinom tid kommer den väl även till oss.
SvaraRaderaÄn är det långt kvar till snödropparna tittar fram.
Underbara bilder som ger vårspritt!
Skönt att se bilder som ger vårkänsla. Är det någon sorts modefärg på påskriset? Jag trodde att påskris skulle vara i glada färger.
SvaraRaderaChristina: Vårspritt är ordet! Vi behöver det så väl just nu...
SvaraRaderaStaffan H: Ja! Modefärg! Så måste det vara. De har skyltat med svarta påskfjädrar också. Jag håller med dej. Påskris ska vara glada. Till och med svartklädda Mira börjar se sej om efter en grön tröja...
Ha en skön dag båda två!