Gyllene salen och den huvudlöse kungen
Vad ska man då säga om Gyllene salen? Annat än att den är fullkomligt häpnadsväckande. Och att jag hade behövt stativ för att få vettiga bilder. Drygt 18,6 miljoner glasmosaikbitar, varav ett stort antal är förgyllda, klär i stort sett varenda kvadratcentimeter av den 44 meter långa bankettsalen i Stockholms stadshus.
Den unge konstnären Einar Forseth gjorde skisserna till utsmyckningen efter arkitekten Ragnar Östbergs idéer.
1923, när stadshuset invigdes, ansågs de allegoriska bilderna i Gyllene salen synnerligen moderna. Så till den milda grad moderna, att vissa till och med ansåg dem tvivelaktiga.
På den norra fondväggen tronar Mälardrottningen, som symbol för Stockholm, och hon uppvaktas av Öst och Väst på varsin sida. I knät har hon en modell av Stadshuset.
Figurer på östsidan.
Figurer på västsidan.
På motsatta fondväggen, den södra, finns flera Stockholmsmotiv, bland annat Stadshuset - åter igen. Förresten ser man i hela Stadshuset avbildningar av just - Stadshuset.
Ovanför den lilla läktaren på södra fondväggen finns slottet Tre Kronor avbildat och på ett moln däröver rider kungen utan huvud. Någonstans i detta praktbygge - ett under av beräkningar och ingenjörskonst - har någon räknat fel. Taket blev lägre eller så blev mosaiken för hög. Resultatet blev i vilket fall som helst att kungens huvud försvinner in under taklisten. Så även skallarna på de två basunspelande änglar som omger honom. Detta faktum hade min guide Regina mycket roligt åt.
Allt det som på mina bilder ser brungrönmurrigt ut är förgylld mosaik. Allt glänser och lyser och glittrar. Jag tvekade länge om jag överhuvudtaget skulle lägga ut de här, i mina ögon misslyckade, bilderna - men diskuterar som så att det här är roligt att visa ändå. Jag får väl kånka med mig stativet nästa gång.
Inlägget är ju trots allt inget examensarbete...
Tack för att du lade ut dem istf att tjyvhålla på dem. I en blogg tycker jag inte att varenda bild behöver vara perfekt eller lyckad; ibland är huvudsaken att få visa vad man sett och upplevt (sticker ut hakan och lägger till "även om man råkar ha fotograferandet som jobb"). Får du en eller annan att ta sig dit och titta och njuta av härligheten är väl mycket vunnet? :-)
SvaraRaderaStaffan H: Vad var det numer ständige Peter Englund sa... "Bloggandets oändliga lätthet..." Och det är så vi ska se det. Det ska vara roligt att blogga och får inte bli ett krav. Jag anser att fakta ska vara rätt, men bilderna måste - som du säger - inte alltid vara perfekta om de har något att tillföra. Så. Nu har jag satt en ribba. Om inte annat så för mig själv. Och det vill inte säga lite, emedan jag är perfektionist... :)
SvaraRaderaJag väntade på att du skulle lägga ut bilder från Gyllene salen :) Tack för det!
SvaraRaderaJag har varit där en gång - med skulpturklassen när jag gick på Konstfack och det var en oförglömlig upplevelse.
Visste du förresten att firman som levererade smalti-bitarna till mosaiken i Gyllene salen finns kvar och fortfarande är stolta över sin medverkan. Titta här.
Christina: Jag måste gå dit igen, så jag kan göra salen rättvisa. De här bilderna blev alldeles för muggiga...
SvaraRaderaSå roligt att se mosaikfirmans bilder!!! Tack för den länken! Gud så mycket vackert det finns att titta på!
Vi kom oss inn i mosaikksalen uten guide - det sto åpent sikkert ved en feiltagelse, og fikk høre at vi måtte komme oss ut:
SvaraRadera- Er dere svenske?
- Nei, norske...
- Ut med dere!
Jaja, men salen er jo fin, da.