Miras Mirakel

En riktigt skön Valborg och första maj önskar jag er alla!

Aldrig har jag sett en så mäktig magnolia som detta träd. Det nådde nästan upp till tredje våningen.

“Sista flyttningslasset hade gått; hyresgästen, en ung man med sorgflor på hatten vandrade ännu en gång genom våningen för att se om han glömt något. – Nej, han hade icke glömt något, absolut ingenting; och så gick han ut, i tamburen, fast besluten att icke mer tänka på det han upplevat i denna våning. Men se, i tamburen, invid telefonen satt ett halvt ark papper fastnubbat, och det var fullskrivet med flera stilar, somt redigt med bläck, annat klottrat med blyerts eller rödpenna. Där stod det, hela denna vackra historia, som avspelats på den korta tiden av två år; allt han ville glömma stod där; ett stycke mänskoliv på ett halvt ark papper. Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. Först stod hennes namn: Alice, det vackraste namn han då visste, därför att det var hans fästmös. Och numret – 15 11. Det såg ut som ett psalmnummer i kyrkan. Därpå stod: Banken. Det var hans

Det växer upp en stad ute vid platsen för det gamla Värtagasverket norr om Stockholm, och idag passade vi på att titta dit när vi ändå åkte förbi. Den del av Norra Djurgårdsstaden som ligger intill Husarviken. Hu sarviken med betoning på första stavelsen. Kvarteren byggs i etapper, de första lägenheterna stod klara redan 2012, andra är bara på grundläggningsstadiet. Varje kvarter har sina egna arkitekter och byggs av olika byggföretag. Något som bör borga för olikheter i planlösningar och fasader. Och så har det nog blivit också. Flera av husen har blivit riktigt fyndiga, medan andra har blivit mer slätstrukna och stelbenta. Jag överlåter till var och en att bedöma själv. Vi kikade in i några av trappuppgångarna. Den ovan hade blivit begåvad med en rolig mosaik, medan andra såg ut som ut som vilken tråkuppgång som helst. Något som det finns verkligt gott om här är balkonger i alla dess former. Här kan folk sitta och vända sina nosar mot solen eller äta ute eller bara vara.

Det är 42 år sedan. Tanken svindlar. Men så är det. 42 år sedan Andrew Lloyd Webbers och Tim Rice musikal Jesus Christ Superstar hade premiär i Sverige. Jag vet, för jag var där. På Scandinavium den 18 februari 1972. Vilken upplevelse! Peter Winsnes spelade Jesus, Agnetha Fältskog Maria Magdalena, Arne Jansson Judas och Örjan Ramberg Herodes. Regin stod Roger Sullivan för och Britt G. Hallqvist hade gjort översättningen. Jag blev helt tagen av föreställningen och musiken. Rakt in i mitt brinnande tonårshjärta. Det gavs 10 föreställningar i Scandinavium och jag var och såg en till. När filmen kom 1973 gick jag och såg den också. En gång. Flera gånger. Jag köpte skivorna (två LP) och lärde mig den engelska texten utantill. Hela musikalen. Jag kan fortfarande delar av den. Så man kan nog säga att Jesus Christ Superstar var en av de musikupplevelser som kan tävla om priset som mest betydelsefull i min ungdom. Den andra tror jag var Schuberts stråkkvintett i C Dur, op 163. (Fo

Jag har odlat tomater i flera år, men oftast köpt färdiga plantor från handelsträdgårdar. De gånger jag sått frö, har det varit andra sorter än den Brandywine vi nu äntligen fått tag på. Därför blev jag en smula konfunderad när mina fina småplantor nu kommit förbi hjärtbladsstadiet och inte riktigt ser ut som tomater. Jag blev helt enkelt tvungen att skriva till Impecta , som fröpåsarna kommer ifrån. Och så här löd det snabba svaret: “Alla tomater har inte flikiga blad utan är något som kallas för potatisbladiga. Deras blad är mer runda och jämna. Brandywine är en sådan sort. På bilden ser de helt korrekta ut. Vänliga hälsningar, Impecta Kundtjänst.” Där ser man. Det hade jag ingen aaaning om…

Under de senaste månaderna har det hänt något med Bloggers bildhantering. Någonting med förinställningarna som får vissa bilder att se fullkomligt horribla ut. Det syns extra tydligt på bilder med mycket svärta och hög kontrast. Jag brukar inte fotografera solnedgångar så där väldigt ofta. Men den här gången gjorde jag det, just därför att den var så skir. Krispig och ljus och alldeles sådär våraktig som vi längtat efter. Men hur ser den ut i Blogger? Grötig, gräll, gräslig! Inte roligt för oss som har fotobloggar.

By the way… Går solen motsols på södra halvklotet?

Mormor Astri bodde hos oss när vi var barn. Hon hade sina egna två små rum med dörr att stänga om sig, och hon hade sina möbler som hon haft med sig från sitt och morfars hem. I sovrummet hade hon sin vita himmelssäng, sin tvättkommod, sin sekretär (vanligtvis kallad Klaffen) och sina fina stolar med det runda bordet. Vita gardiner givetvis. Jag tyckte hennes ljusa rum, med fönster i två väderstreck, var så vackert. Morfar beskriver gärna Astris rum i sina memoarer, dels från Forsbacka och dels från Storängen . De svartvita bilderna är från hemmet i Forsbacka. Bild nr 13 är inte så särdeles lyckad, men ger ändå ett minne från Astris sängkammare. Möbeltyget var randigt i gult och violett och gav ett egendomligt intryck av solbelysning i rummet även under rätt mulna dagar. Rummet låg väl åt söder, i hvarje fall var det mycket soligt. Jag tog en gång ett nakenfotografi av Astri en solig dag, just då hon skulle gå upp och kläda sig. Hon stod midt i solskenet och skuggorna från blommor

Gånggrift vid Luttra i Västergötland. Ferdinand Boberg , 1936. Klicka på bilden för källa.

Robert Furber (1674-1756) var en brittisk trädgårdsodlare och författare, som bland annat skrev den första frökatalog som producerats i England. Furbers mest kända arbete var ändå kanske praktverket Twelve Months of Flowers , som publicerades 1730. Boken var skriven som en katalog över växter och fröer och innehöll tolv detaljerade gravyrer av säsongens växter i blom. Pieter Casteels gjorde de målningar som fungerade som förlagor till gravyrerna som i sin tur gjordes av Henry Fletcher . Mer än 400 olika sorters växter fanns med. Gravyrerna såldes dessutom som antingen svartvita eller handkolorerade planscher. 1732 utgav Furber en uppföljning med titeln Twelve Months of fruit . Liksom hans tidigare samling av blommor, innehöll denna tolv fyrfärgsgravyrer med sammanlagt 364 olika frukter. Varje gravyr visade de fruktsorter som förväntades mogna under månaden.