Ryfors - Morgonpromenad

Jag vaknade tidigt på morgonen och gick ut. Luften var disigt isig och en svag sol försökte förgäves bryta genom molnen.

Jag gick förbi den gamla biografen. Konstaterade att Stefan och Sebastian ännu inte kommit och styrde stegen förbi golfbanan mot ljudet av forsande vatten.

När jag vände mig om såg jag Engelska villan ur sin nog allra som vackraste vinkel. Jag måste komma hit igen till våren och ta om den här bilden.

Jag gick en bra bit utefter åns kant och trodde ett tag att jag inte skulle komma ner, eftersom ett elstängsel tämligen effektivt hejdade min framfart. Jag visste inte om det var ström på och jag hade ingen som helst lust att kolla.

Men till slut hittade jag en stig som ledde ner till vattnet.

Halvvägs ut i Tidans svarta vatten balanserade ett gammalt badhus. Meningen var väl att gästerna från villan skulle gå ner där och ta sig ett dopp i skydd av planket.

Vattnet flöt stilla i dammen. Bara några tiotals meter nedströms låg en gammal kvarn med vattenhjul och dammluckor. Därbortifrån gormade vattnet och jag kunde se på den till synes lugna ytan i badhuset att vattnet sjöd där inunder. Aldrig att jag hade gått i, ens i varmaste sommartid. Det är sådant här jag drömmer mardrömmar om. Svart, sugande vatten.

Hela byggnaden lutade sig lite. Trött och en smula vattensjuk. Ingen badar här längre. Inga skrik och skratt eller glada plaskanden om sommarkvällarna.

Försiktigt stängde jag dörren och gick vidare mot den gamla kvarnen. Vattnets sorlande blev starkare. Och så såg jag dammluckorna. Och den smala spången över...