Återväxten tryggad
Jag skrev för några dagar sedan om hur några av de gamla träden i en av våra slottsalléer fälldes. Det var murkna och hade gjort sitt. I alla fall som träd i en allé. I eftermiddags när jag skulle gå hem, såg jag att de redan forslat dit den nya generationen lindar.
På rad står de där och väntar på att få komma ner på sin nya plats. På att få vara slottsallélindar. På att få bli stora och starka och omfångsrika. Stolta.
Spännande! Försök att se vilken sort som planteras.
SvaraRaderaDet var snabbt jobbat må jag säga! Jag hoppas att de får växa upp och bli riktigt vackra allélindar.
SvaraRaderaSlottsträdgårdsmästaren: Det ska jag absolut! Jag hoppas hinna dit medan de håller på och planterar, så jag kan få prata med dem.
SvaraRaderaStaffan H: Jag ska med glädje följa de här nya träden och se hur de trivs och utvecklas...
Så spännande, och vilka fina bilder du har tagit i mörkret! Hoppas att du hinner i tid i morgon, men det borde du väl. Det där måste ju ta sin lilla tid!
SvaraRaderaPrecis sådär såg det ut här hos oss i våras - ett helt gäng stora träd stod på parkeringen och väntade på att få sin plats i slottsallén. De stod en vecka, en vecka till... ja, jag minns inte ens hur lång tid det tog, sån tid fick de vänta. Men den dagen jag tog med mig kameran ut för att fota den där pampiga gruppen, då minsann var de borta och stod plötsligt givakt på sina nya platser. ;-)
SvaraRaderaJag är lite svag för alléer.
Christina: När jag kom dit i morse så hade några av träden åkt i grop, men ingen människa så långt ögat kunde nå. Något pågår, men har tillfälligt avstannat.
SvaraRaderaIET: Typiskt! Jo, det är något särskilt med alléer!
Så synd, men jag antar att de tillhör en sådan där typ av yrkeskår som startar kl 6 på morgnarna. De hade väl lunch när du gick till jobbet ;)
SvaraRaderaChristina: Långlunch i så fall. Allting står fortfarande stilla...
SvaraRadera