Så här långt har min parkeringsplatslönn hunnit idag, efter den ovanligt varma och soliga helgen. Under lönnen breder mattan med nunneört Corydalis solida, ut sej, som ett mjukt fält i olika nyanser av lila. Nunneörten är släkt med löjtnantshjärtat, båda tillhör familjen Papaveraceae, och det syns på bladen. Till och med den gode Linné trodde han sådde löjtnantshjärtefrön, som en lärjunge hade varit och hämtat åt honom i Ryssland, men upp kom en nunneört, Corydalis nobilis. Längst ner i slottsparken växer Pestskråpet med bleklilaröda blommor. Örten är tvåbyggare, vilket innebär att han- och honblommor är skilda åt. Senare kommer de mörkgröna bladen, som kan bli mycket stora. Förr trodde man att pestskråpet, eller pestilensroten, kunde bota pesten. Lövbackarna runt slottet börjar nu fyllas av vitsippor. Snart kommer det att se ut som om snötäcket kommit tillbaka. Och björkarna går i sin skiraste blom... Och jag saknar ett makroobjektiv. Närgränsen på min zoom ligger på 45 c