söndag 9 maj 2010

Blått



Så har jag då kommit till den måttfulla färgen blått i min lilla färgkavalkad. Det sägs att om man skulle fråga hela världens befolkning om vilken färg som är deras favoritfärg, så skulle många svara just blått.

Den blå färgen sägs stå för stabilitet och symbolisera tillit, lojalitet, visdom, förtroende, kunskap, intelligens och ädelhet.

Den lilla, tunna flagan atmosfär vår jord omger sig med är blå. Himmelsblå. Eller midnattsblå. Eller alla andra blå nyanser där emellan.




Det blå ljuset består av korta våglängder, och därför sprids det mer blått ljus över himlen än ljus av andra färger.



Den blå färgens våglängd hittar vi på 450 - 500 nanometer. Kortare synliga våglängder har endast indigo och violett. Indigo - som jag väl också kan tänka mig att räkna till de blå färgerna, har våglängden 430 - 450 nanometer.



Det sägs att blå färg har svårt att hålla. Den bleks fort, och kanske kan det stämma. Vi hade en skylt hemma med "Kör sakta - lekande barn" och den blev urblekt på några få år.



Blå porten in till Djurgården i Stockholm har fått ny målarfärg. Alldeles väldigt ny, alldeles väldigt blå målarfärg. Med risk för att säga fel nu så skulle jag vilja kalla den ultramarin. Eller är den koboltblå? Blå porten som också är en restaurang lite längre in på Djurgården.



Den blå färgen hör också ihop med sjön. Vattnet speglar himlen. Böljan den blå.




Är inte båten blå i sig själv, så kan man alltid slänga över en blå press.



Vi talar också om längtans blåa blomma. Alice Lyttkens skrev en romansvit där en av delarna hade det namnet. Sviten blev också film för några år sedan med Reuben Sallmander och Eva Röse i huvudrollerna.



Och vilken blomma skulle kunna kallas längtans blåa om inte Förgätmigej?



Fotografen Sune Jonsson gjorde en bok som hette Byn med det blå huset. En av Elsa Beskows figurer hette farbror Blå och vilket förhållande han hade till tanterna Grön, Brun och Gredelin blev väl aldrig riktigt klargjort...

På 70-talet spelade proggbandet Blå Tåget, en adelsman anses blåblodig, man kan skyllas för att vara blåögd om man är lättlurad och sagan berättar om lilla Fågel Blå. Förresten kan man åka blå tåget också...

Blå Stjärnan var jag med i en gång i tiden. Mor också för den delen. Vi skulle ta hand om djuren i händelse av krig. För att inte tala om blåbär...




Blå timmen är den där magiska stunden mellan dagsljus och natt. Den svårgripbara, svårmodiga. Blues. Musikstilen som sliter hjärtat ur kroppen och får mig att känna mig så oändligt blå... Man kan vara mörkblå också, om man är åt höger och i Stockholms stadshus finns en blå hall som inte alls är blå.





Som signalfärg används den blå färgen till påbudsskyltar, polisbilar och som blåljus ovanpå polisbilar och andra utryckningsfordon. Som kuriosa kan jag nämna att den blå polisbilsfärgen är något så ovanligt som en rent blå färg. Utan dragning åt rött eller grönt.



Konstnären Eugène Jansson, som levde mellan 1862 och 1915, älskade blått så till den milda grad att han kallades Blåmålaren. Tavlan ovan heter Hornsgatan och målades 1902.



Författaren Folke Mellvig skrev detektivromanen Ryttare i blått. Den filmatiserades 1959 och var en i raden av de populära Hillman-deckarna; Vita frun, Mannekäng i rött, Damen i svart.

Mellvig som också skrev min favvoserie Kullamannen. Där doktor Miller i en scen säger: Victoria; två vita - två blå...

13 kommentarer:

  1. Jag är väldigt förtjust i din färgkavalkad! Tack!

    SvaraRadera
  2. Slottsträdgårdsmästaren: Tack! Är du blå?

    SvaraRadera
  3. Detta är nästan som tankeläsning:)
    När jag skrev att jag aldrig varit i Berns salonger, så tänkte jag att mina högklackade blå skor hade iallafall varit i Blå hallen och dansat.
    Inte på mig utan en väninna lånade dom till en bal där :)

    Finns mycket fint i blått, men kanske inte riktigt min färg.
    Föredrar Rouge...
    Hälsn. Eivor

    SvaraRadera
  4. Award inne hos meg! :D
    Blått til lyst, som vi sier her borte.

    SvaraRadera
  5. Tack för den fina färgkavalkaden. För mig är blått den färg som bäst kan förmedla stämning och känsla. En ljusblå sommarhimmel uttrycker en sak, medan en mörknande blå vinterhimmel får den blå färgen att uttrycka något helt annat för att röra sig mellan två ytterligheter.

    SvaraRadera
  6. Åh, så fint detta inlägg är. Min färg har aldrig varit blå men konstigt nog så dras jag till det mer och mer. Jag målade en kökssoffa i ultramarin för 20 årsedan den står fortfarande i köket, kan inte tänka mig att måla om den. Även soffan i vardagsrummet har jag klätt pm iblått tyg för några år sedan. Havet har jag alltid älskat.

    SvaraRadera
  7. Tak for et spændende indlæg! Farver her stor indvirkning på os...mere end vi tit tror! Selv bryder jeg mig ikke meget om blåt; det er for koldt og klinisk...

    SvaraRadera
  8. Eivor: Ah! Hoppas att både dina skor och din väninna hade roligt!

    Anita: Nämen tack! :) Jag blir jätteglad att du tycker om mina små mirakel. Jag sänder inte utmärkelsen vidare. Jag tycker så hemskt mycket om alla mina bloggvänner och kan inte välja ut någon speciell. Klem till dig!

    Staffan H: Ja! Och konstigt nog kan man på himmelsfärgen nästan med en gång säga vilken årstid det är...

    Randiga Tråden: :) Då kanske du kan säga om det är ultramarin eller kobolt som blå porten är målad i...

    Aputsiaq: :) Där har du helt rätt! det finns till och med de som anser att bestrålning med rent färgat ljus kan bota sjukdomar. Fysiska såväl som psykiska. Och vem vet...

    --------

    Ingen med blått som favoritfärg hittills...

    SvaraRadera
  9. Tack för ett härligt inlägg! Liksom ditt förra om rött som jag också tycker mycket om (både inlägget och rött!).

    Porten på Djurgården som är så kraftigt blå har nog en nyans som jag skulle kalla Yves Klein-blå. Känner du till honom? Fransk konstnär som bl.a. målade med nakna kvinnor som först målats med - eller rullats i? - blått. Han dog ung. Moderna hade en utställning med hans verk för många år sen.

    Vår hall är Yves Klein-blå och köket knallrött. Här har bott nån med känsla för starka färger, och vi har inte ändrat på det.

    Favoritfärg? Ja, jag håller mig nog med två: rött och blått, men rött leder nog lite över blått, i varje fall när det gäller kläder. Grönt har jag så gott som aldrig och gult mycket sällan.

    SvaraRadera
  10. Gabrielle: Tack! Det är roligt det här med färgerna. Otroligt så mycket vi assicierar med färg när man tänker efter.

    Jo, herr Klein känner jag igen.

    Hur känns det att komma in i ett knallrött kök på morgonen när ögonen är fulla med grus? Kanske är det som är modellen...

    SvaraRadera
  11. Åh! Blå, blå känslor! Häftigt bildspel, me like.

    I tre lägenheter har jag nu sovit i blått sovrum. Greklandsblått som jag fått snälla personer, eller avlönade målare, att dra över väggarna med. I skarp kontrast med knallvita lister. Sover nästan onödigt gott om natten.

    SvaraRadera
  12. Vilken fin blå kavalkad! Älskar Eugène Janssons målningar och blåtimmen, särskilt om hösten, i oktober. Den timmen är magisk.

    SvaraRadera
  13. Kesu: Greklandsblått! Det låter häftigt. Vårt sovrum är också blått. Ganska mörkt blågrönt. Inget sovrum för den som vill vara morgonpigg. Och tornet där jag sover ibland är mellanblågrått. Gräddblått.

    Libby: Tack! Det finns en tavla på Thielska galleriet av Eugene Jansson som är... himmelsk. Den kan jag stå och titta på hur länge som helst.

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.