Södervandring - Barnängen

Följer man Gaveliusgatan åt öster så kommer man fram till Barnängen, ett före detta fabriksområde längst österut på Södermalm. Morfar nämner det som hastigast i sina memoarer:

"Ibland utsträckte vi våra upptäcktsfärder ända ner till Barnängen och Hammarby sjö. Där fanns förnämliga berg att klättra i och där fanns bryggan för den lilla ångslup, som på den tiden gick till Nackanäs. Det var en förtjusande vacker tur dit."


Bild från Södermalm i tid och rum



Namnet Barnängen kommer från det barnhem som Danvikens Hospital anlade här i slutet av 1500-talet. I slutet av 1600-talet byggde handelsmannen Jacob Gavelius en klädesfabrik här.

1868 startade Johan Wilhelm Holmström en fabrik för tillverkning av bläck i den byggnad som kallas Tottieska malmgården. Fabriken kom senare att bli Barnängens Tekniska Fabrik.



Byggnaden vid Barnängsgatan 21 uppfördes 1916-1917 med Cyrillus Johansson som arkitekt. Huset byggdes ut för tryckeriverksamhet 1958-1968. Fastigheten var från början hemvist för Stockholms Bomullsväveri och spinneri, men den verksamheten flyttade sedan till Norrköping.


Bild från Barnängen



På Barnängsgatan 23 ligger Barnängens gård med mangårdsbyggnad från 1767 omgivet av fabriks- och magasinsbyggnader från 1782, väveri från 1691 och färgeri från 1758. Textilfabriken var på 1780-talet Stockholms största arbetsplats med hela 640 arbetare.

Per Anders Fogelströms beskriver området i sin roman Vävarnas barn.

J W Holmström, grundaren av Barnängens tekniska fabrik, var en djurintresserad herre, som höll rävar, påfåglar, falkar, örnar och en björn i sin park. Björnen kom sedan att bli Barnängens symbol och varumärke. En sittande björn med en mortel mellan tassarna.


Bild från Barnängen

Barnängens barntvål har jag vuxit upp med. Den tillverkas fortfarande. Hittar jag en sådan tvål i en butik, kan jag inte låta bli att trycka in näsan i den...

Och apropå doft... Är det någon som minns Björnklister? Den gröna plastburken med den lilla röda spateln i ett rör inuti. Den doften glömmer man väl aldrig. Dock levde inte smaken upp till den ljuvliga doften... Björnklistret tillverkades av Barnängens tekniska fabrik.

För den som vill återuppleva den doften (eller smaken) och dessutom använda ett giftfritt och miljövänligt klister finns Coccoina att köpa...

Historiska fakta från Wikipedia.