Albert Engström - mer än bara fena på gubbar

Albert Engströms ateljé i Grisslehamn.

Roslagsstämning
Det var en bedårande sommarkväll hemma på min gård. Sydvästen strök ljum och god över ängden. Havet låg blankt. Min pojke lekte under kastanjerna, vilkas blommor brunno som heliga ljus i sitt gröna dunkel.

Själv satt jag på förstutrappan och funderade över livets mening, som borde ligga något tydligare för oss. Men åt det är ingenting att göra. Jag har undersökt nästan alla tillgängliga filosofemer och fun­nit dem sluta med frågor utan hopp om svar. Jag har vandrat i Stoas pelargångar och älskat Epikur. Men endast i förbigående. Och nu - denna vackra sommarkväll med sin doft av jord och träd och sol - plågade mitt sökande mig icke.



Jag lät tankarna gå, lät dem glida och var nästan likgiltig var de ville hamna. Då smällde grinden och tunga steg närmade sig. Pråmskeppar Karlsson skred upp genom allén. Jag förstod vad han ville, ty han bar en fisk­kasse med strömming i. Han längtade efter kaffe­kask. Jag slutade ögonblickligen med mina under­sökningar om livets mening och hajade till. Ty det fanns inte en droppe sprit i mitt hus, och jag fasade för Karlssons desillusion.

Jag bemötte hans outtalade fråga med ett dystert beklagande av faktum. - Jag har bara vischyvatten, sade jag. Och jag sitter inte inne med tillräckliga kunskaper för att förvandla vatten till vin, som man gjorde en gång för länge sedan. - Engström menar undret i Kana. Dä skulle just passa nu i förbudstiderna. För nu förvandlar dom mest vin te vatten. Men en val strömming får han ändå. Ja ä inte den som snålar mä fisk, å skänker gör ja å mitt goa hjärta. Havet ä fullt mä strömming. D'ä bara te lägga ut å dra opp. Inte kommer ja för spritens skull, tro inte dä, Engström. Ånej! Ja kommer utå min gohet, si.



Har han en halv öl? O du jäkel, tänkte jag. Men jag sade: - öl har jag inte, men pilsner. - D'ä lika bra, när en ä torr i halsen. Inte för ja går å tigger dricka, men dä ä liksom en torr fläck i halsen på mej änna sen födelsestunden, si! Karlsson fick sin pilsner, och strömmingen gick till köket. - Sköt om strömmingen, flicker! sade Karlsson, å finns dä en pilsner te, så ta hit 'en mä samma! Inte för ja tigger, Engström, men fisken blir dyrare å dyrare å arbetaren är sin lön värd. Skål!

Ja har vart hos friderinnan mä strömming också - en halv val! Inte fick ja så mycke som en sup för dä men hon hade väl inget hemma. Nog kunde hon väl ha så lite som en liter hemma, ifall nån kommer mä fisk. Men hon super ju inte själv, förstås. Läser han tid­ningar, Engström? Di säjer i Östhammarstidningen, att dä ska bli krig - blir dä dä? Inte blir dä krig! Di säjer, att ryssen å tysken fl engelsman vill ha Svärjet. Men d'ä nog inte så lätt å ta, nänejmänsan. Friderinnan sa, att dä skulle bli krig, men va faen har hon för reda på dä? Å ingen sup fick ja! Inte för dä gör nåt, men ändå! Pigerna skäller hon på å ä jäklig mot karn.



Vafför skäller hon på pigerna? Jo dä ska ja säja Engström! Dä ä däfför att hon inte har gjort ett kofen, sen hon själv var piga! - Inte har hon varit piga, sade jag. - Inte! Jasså, ja då duger hon jäklarime inte någe te heller! Tack å ajöss, Engström! Begåvad med två pilsners barlast skred Karlsson ut genom allen. Kvällen skymde redan, och afton­stjärnan tände sitt vackra bloss. Jag tände en cigarr och ägnade mig åter åt mina lönlösa funderingar över livets mening.



I min bokhylla i biblioteket står Albert Engströms samlade skrifter i sju band. Just den här berättelsen är hämtad från Hemma och på luffen som han skrev 1916.

I min hylla står också en Gyldenne bok från 1879 med bilder som vi inte riktigt brukar förknippa med Engström.





Djupt i den svenska folksjälen sitter Albert Engström och hans gubbar. Till exempel Kolingen som trycker sin röda näsa mot Operakällarens fönster, höjer sin flaska och utbrister Putäll på er grefvar och baroner!

När jag nu har börjat läsa hans samlade skrifter förstår jag att han var så oändligt mycket mer än fena på gubbar. Här finns ögonblicksbilder, humoristiska småstycken och kåserier varvade med miljöbeskrivningar från Småland, Stockholm, Roslagen och Gotska Sandön men också reseskildringar från bland annat Korsika och Ryssland.

Jag tror jag har sommarlektyren fixad...