Skebo bruk

Under våra turer kors och tvärs i Uppland hamnade vi vid ett tillfälle i Skebobruk. Och så fort det luktar bruk så lystrar Mira. Alltså stannade vi till i försommarsolen och gick på upptäcktsfärd.

Redan 1444 fanns en hytta på den här platsen och det gör troligtvis Skedeboholm, som det hette då, till det äldsta bruket i Uppland.



Klicka på kartan så ser du bruksområdet tydligare.

Gustav Vasa drog in den då klosterägda egendomen till kronan och från slutet av 1500-talet kom bruket att ägas av familjen Tott av Skedebo.



På 1620-talet fick Skebo sin första stångjärnshammare.

Från 1733 kom Skebo att ägas av olika stockholmska handelshus och köpmannafamiljer.

Förvaltarbostaden nedan. Här skulle jag inte ALLS ha någonting emot att bo.



Det gamla orangeriet. Alla slott och herrgårdar av rang skulle ha ett orangeri för exotiska växter och samvaro. En 1700-talsvurm.



Idag används herrgården som konferenshotell och festvåning. Ett bröllop pågick på bryggan nere vid sjön. Hur romantiskt som helst...



Brukets storhetstid var på 1700- och 1800-talen, med exporten av stångjärn, vallonsmide av Dannemoramalm, till Sheffield i England som stabil grund. Skebo bruk hade flera framstående ägare som satsade stort på teknisk utveckling.



Skebo var på den tiden en storindustri med flera anställda. 1900-talet var däremot fyllt av kriser som ledde till brukets konkurs 1924 och till att nästan alla industribyggnader revs.



Kvar finns Skebo herrgård från 1770, ett stort rött magasin, det märkliga orangeriet, en väl bevarad bruksgata och Skebobruks museum. Det lilla museet, som naturligtvis var stängt, har mycket mer fakta om Skebobruk på sin hemsida.



Det här förstod jag inte riktigt vad det var. En torrlagd kanal som kom från ingenstans och försvann i ingenting. Vallgrav? Knappast. Vatten måste ha letts från sjön och till något. En kvarn, kanske.



Den obligatoriska klockstapeln med en alldeles underbar vindflöjel.



Fler inlägg om orangeriet, forsen och gjuteriet kommer...

(Historiska fakta: informationstavla vid bruket)