fredag 27 augusti 2010

Naturens hus - eller vart vetgirighet förhoppningsvis kan leda



Hur får man ett gäng vetgiriga kids att bli intresserade av naturvetenskap? Så pass intresserade att de till och med kanske en gång i framtiden väljer att studera naturvetenskap på universitetet?



Eller hur skapar man en känsla hos dagens storstadsbarn för naturen och alla dess små och stora underverk och besynnerligheter? Oavsett ungarna kommer att bli biologer eller geologer eller inte när de blir stora.



Jo... I ett hörn av den sanslöst sköna Bergianska trädgården norr om Stockholm tar man hand om ett gammalt fallfärdigt hus. Renoverar det och fyller det med naturens märkvärdiga mirakel. Håvar och burkar och fröer och planscher och bilder och allt sånt där som är så makalöst spännande att pillra med när man är liten och nyfiken.


Den nyanlagda våtmarken - ett eldorado för maskingar och krypingar och saker i plurrarna.

Sen sätter man dit ett par eldsjälar till naturpedagoger - eller jag vet inte vad jag ska kalla dem - biologpedagoger, med skallarna fyllda med kunskap och förmågan att delge dem till nyfiken i en strut-ungar.




Och i den här miljön, den gamla kåken som bland annat varit tjänstebostad åt Bergianska trädgårdens professors blomstermålarpar, väcks kanske, kanske ett eller annat frö till liv. Ett frö i en barnahjärna, som spirar och gror och kanske vecklar ut sig i riktning mot naturkärlek och en längtan att få ägna sig åt det på heltid.



Eller bara bli miljömedvetna på ett alldeles självklart sätt. Sådär som man kan bli när man fått se vad som ryms i en kubikdecimeter våtmarksvatten.



I vartenda hörn av det här huset finns en upplevelse. En spännande plansch. Ett litet stilleben att fingra eller nosa på.





Så här skriver Naturens husarna om sig själva:

Naturens Hus är en pedagogisk verksamhet för natur- och miljöfrågor. Vi tar emot barn och vuxna och använder naturen som pedagogisk arena, med möjligheter att undersöka uppleva, förundras och lära. Vi är en del av Vetenskapens Hus och samarbetar med flera av Stockholms universitets institutioner med målsättningen att öka intresset för naturvetenskap. I våra skolprogram, lärarfortbildningar och vandringar informerar vi om miljö, biologi och geologi. Undervisningen sker i Nationalstadsparken och Bergianska trädgården.

Huvudmän för verksamheten är Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan.

Och här hittar du deras eminenta och lärorika blogg.

Deras nya hemsida är under uppseglande, och jag lovar att lägga en länk så snart den är klar!

Uppdatering: Här är Naturens hus nya hemsida.



Jag kan bara säga att om det hade funnits något sådant här att tillgå när jag var barn, så hade jag hängt där jämt.

Men å andra sidan - att växa upp på en lantbruksskola gick inte av för hackor (!) det heller...

Att jag sen inte klarade av matematiken och därför inte kunde gå vidare på naturvetenskaplig linje, det är en annan historia.





Visa större karta

5 kommentarer:

  1. Det här måste vara en fantastiskt passande plats för "frösådd" i barn och ungdomars hjärnor. Med sina vackra interiörer andas den helande stillhet i en stressig värld.

    SvaraRadera
  2. Anta Snaque: Drivbänkar för biologgroddar? Ja - här är verkligen avstressande att vara. Och så kommer man ut genom dörren och framför ens näsa breder den glittrande Brunnsviken ut sig...

    SvaraRadera
  3. Det här var ett kul inlägg, där hade jag själv velat vara som barn. Vilken lantbrksskola växte du upp i? Brittmari

    SvaraRadera
  4. Randiga Tråden: Det är en kul - och vacker - plats. På Dingle i norra Bohuslän. http://mirasmirakel.blogspot.com/2009/06/dar-barn-jag-lekt.html

    SvaraRadera
  5. Ja, bara för att man vuxit upp på en lantbruksskola ( eller lantmannaskola, som det hette då) behöver det ju inte betyda att man är tappad bakom en vagn...

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.