lördag 21 augusti 2010

Engelbrektskyrkan - interiören



Äntligen fann jag då tiden att ta mig in i den fantastiska Engelbrektskyrkan i Stockholm. Engelbrektskyrkan som jag besökte i slutet av september förra året.



Den gången kom jag försent och kyrkan var stängd, men den här gången... Öppen!




Min första reaktion när jag kom in i det väldiga kyrkorummet var -Vad kal den är! Men ju längre jag gick omkring där inne, desto fler detaljer hittade jag.

Från golvet upp till det välvda taket däruppe, så högt att det förlorar sig i skuggorna, är hela 33 meter vilket gör kyrkan till den högsta i Skandinavien.




Kyrkan ser ut att växa upp ur klippan den står på, men graniten är huggen och mejslad, tuktad och dekorerad. Arkitekten Lars Israel Wahlman ville att denna kyrka skulle vara Bergspredikans kyrka. Och Saligprisningarna från den står också ristade på de åtta grundpelare som bär upp kyrkorummet.




Nu var dagen mulen, men jag kan bara fantisera om hur här strålar av ljus en solig dag. Hela kyrkan vibrerar av sin egen rymd. En märklig kombination av lätthet och stenens och teglets oerhörda tyngd och jordbundenhet. Som månghundrakilos kyrkklockas uttonande klang.



Predikstolen i sten och trä med sitt ljudtak som vilar på ett kors med de fyra evangelisternas symboler; en örn, en ängel, ett lejon och en oxe.




Fast det här djuret liknar mest en... fladdermus.



Smidesgallren framför korets läktare har zodiakens tecken som ska symbolisera solens väg genom året. Överhuvudtaget har solen - ljuset - stor betydelse för kyrkans symboliska språk, och solhjul dyker upp på många ställen.



Vilka ljusstakar! Vilket formspråk. Dessa stakar ska symbolisera himlaljusen och det finns två till på motsatta sidan av koret. Deras inskriptioner kommer från välsignelsen och de är utförda av skulptrisen Olga Lanner. Hon har även gjort de runda silversmidena på altaret.




Här finns ingen altartavla utan en storslagen al frescomålning av Olle Hjortzberg. Högst uppe i kupolen ett solhjul av Filip Månsson och stuckrelieferna är utförda av Tore Strindberg.

Personalen höll på att förbereda för dop i koret, så jag kände inte för att gå fram och störa.





Det lilla dopkapellet, mitt emot predikstolen, med sin säregna dopfunt. Locket hänger ovanför i kedjor och kan hissas ned över dopskålen när den inte används. Hjortzbergs dopängel böjer sig ner över den nydöpta med ett tygstycke i händerna.





Här och var finns sidoläktare och mystiska, spännande prång och valv som antingen öppnar sig ut mot ljuset eller in och ner mot kyrkans allra innersta, hemliga avgrunder.




Sidoläktaren med sina takmålningar. Alltså målningar under läktarens golv.



I vart och ett av långhusets valv sitter fyra reliefer som Wahlman kallade "vågtopparna på mänsklighetens oroliga hav."




"Äregirighetens och splitets Babels torn"



"Hoppets himmelska stadsport" och "Världslighetens tumlande Sodom". (!)





Kyrkan är full av de mest fantastiska lampor och ljuskronor. Så många och så häftiga att jag kommer att göra ett eget inlägg av dessa.



Förutom lamporna kommer också bilder från läktaren, dit jag fick komma upp, och från den så kallade brudgången i väster.

Nu återstår bara att få komma upp i tornet...

Fakta kommer från det lilla häftet Engelbrektskyrkanav Bengt Ingemar Kilström.

8 kommentarer:

  1. Nu har Engelbrektskyrkan befäst sin ställning som min favoritkyrka i Sthlm, trots att jag ännu inte varit inne i den. Det här gav mersmak minsann. Vilken tyngd, vilka former, vilka målningar! Och vilken fladdermus. Jugend är nog min favoritstilperiod. I alla fall just i detta nu. ;-)

    Jag tänker också på Tranströmers underbara dikt Romanska bågar. Formspråket här påminner mig så om tunga basilikor från elvahundratalet. Och ljuset. Eller är jag ute och cyklar?

    SvaraRadera
  2. Mäktig med en fornnordisk anstrykning.

    SvaraRadera
  3. Noras paraply: Öppet tisdag till söndag 11-15! Jugend och nationalromantik är och har länge varit mina favoritstilar. :)

    Jag måste bara citera några rader ur Kilströms lilla bok: ..."Närmast hör den emellertid hemma i Jugend och nationalromantik. Detta hindrar inte att man kan skönja drag av klassiska stilelement i byggnaden. I de tunga, massiva väggarna kan man uppleva något av den romanska kyrkans fasthet och slutenhet. Men samtidigt röjer sig i kyrkorummets imponerande höjd [...] gotikens rymd och festglädje."

    Så skarpsynt ni är, min vän!

    Skaffaren: Mäktig är ordet, sa Bull!

    SvaraRadera
  4. Underbart, jag njuter av att få vara med på dina vandringar.

    SvaraRadera
  5. Wenche: Så roligt att du tycker det! Du är så välkommen! :)

    SvaraRadera
  6. Du är otrolig, väntar med spänning på nästa kyrka.

    SvaraRadera
  7. Randiga Tråden: :) Nästa kyrka blir bara en liten övergiven skrutt jämförelsevis. Men först kommer Engelbrekts alla lampor och... fåglar!!!

    SvaraRadera
  8. Hahaha! I LinkWhitin - som inte är så bra på radbrytningar blir Engelbrektskyrkans lampor till - ja, vad tror ni? Engelbrektskyrkan slampor!

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.