måndag 9 augusti 2010

Örbyhus slott



Härom veckan, när vi besökte Dannemora gruvor i Uppland, hann vi också med ett besök på ärevördiga Örbyhus.



Örbyhus är en gammal Vasaborg som byggdes i mitten av 1400-talet av Gustav Vasas farfar Johan Christersson Vase. Senare bytte Gustav Vasa till sig borgen och befäste den.



Det var här som Erik XIV satt i sin fängelsehåla och det var här han blev arsenikförgiftad på uppdrag av sin halvbror Johan. Avundsjuka, girighet och längtan efter makt.



1641 ärvde Gustav Banér Örbyhus av sin mor och han lät bygga till den ursprungliga tornborgen med det barockslott vi ser idag.




Gustav Banérs och hans första hustrus, Sofia Cecilia Kruus vapensköldar pryder gaveln på österfasaden.

I början av 1700-talet ägdes slottet av Charles de Geer och från år 1900 finns slottet i familjen von Rosens ägo.




Gustav Vasa lät bygga den höga, dystra och snudd på ointagliga Gråmuren runt farfar Vases torn. Muren var från början sex meter högre än idag, men de översta stenarna togs ner och användes som grund till det barockslott som Banér lät bygga. Fortfarande löper gångar och förrådsrum under flyglarna och i muren.

Jag kan tänka mig den sex meter högre muren. Inte kan det varit mycket av tornet som stack upp ovanför kanten då...


Den gamla bilden kommer från Suecia Antiqua et Hodierna.



Här är välskött och välunderhållet och det var spännande att gå omkring här och titta. Det fanns motiv för min kamera runt nästan varenda hörn, och det blev - som det brukar när jag får härja fritt - många bilder.

Lägg märke till hålen högst upp i lanterninen. Jag undrar vad som kan finnas där... Duvslag? Innanför fönstret kan man också ana en trappa. Antagligen leder den upp till tornuret och till... duvslaget? Eller är det bara dekorationshål? Vädringshål? Skorsten? Det är sådana här mystifikationer som jag älskar...



Så många bilder blev det här på Örbyhus att de övriga miljöerna, som slottsparken, slottsträdgården och ekonomibyggnaderna, ska få sina egna inlägg.

Jag återkommer.

6 kommentarer:

  1. For å sitere Snoilsky:

    Liten Karin, unge kungen ber dig:
    Bliv du min, och Stockholms borg du får.
    Säg ett ord -- och jag guldkronan ger dig
    Att förblekna kring ditt gyllne hår.
    Jag är Erik, vackra drömmars kung:
    Smidd av månestrålar känns ej kronan tung.
    Gråt ej, barnet mitt,
    Så blir riket ditt!
    Kung Erik leker på luta.

    Akk ja, så endte hun vel sitt liv på praktgården Liuksiala, jeg husker Herman Lundqvists entusiastiske program "Hermans historia".
    Et flott slottsanlegg!

    SvaraRadera
  2. Anita: Tack för Snoilskys dikt! Jag lekte lite med tanken att lägga in Georg von Rosens bild av kungen och Karin Månsdotter, men av någon anledning avstod jag... http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Erik_XIV_och_Karin_M%C3%A5nsdotter.jpg

    Nog fick det lilla barnet anledning att gråta...

    SvaraRadera
  3. Johan får vel utmerkelsen "mest ondsinnede person på svensk trone"? Vel var broren Erik psykisk ustabil, men Johan var vel bare slem?!

    SvaraRadera
  4. Anita: Hu ja. Slikt intrigerande och skumma fasoner de ägnade sig åt på den tiden. Sådant skulle väl ingen komma på att göra nu. Eller???

    SvaraRadera
  5. Du sier noe. Da Pakistans cricket-landslag tapte forsmedelig for noen år siden, døde den stakkars treneren deres en dag senere. Han ble forgiftet...

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.