Jack-o'-lantern
Pumpalyktor överallt i dessa dagar! En tämligen ny tradition här i Sverige, men trots allt väldigt effektfull. På ett kick har vi anammat seden att skära ut ansikten i pumpor och sätta in ett ljus.
Traditionen att göra sådana här pumpalyktor, Jack-o'-lanterns, kommer ursprungligen från Irland, och seden spreds vidare med irländska imigranter till USA.
Jack-o'-lantern i folktron
Traditionen kring Jack-o'-lantern går tillbaka till den irländska sägnen om den elaka men sluga smeden Jack, som var så törstig att han sålde sin själ till djävulen för en slant till något starkt att dricka. Då djävulen hade förvandlat sig till ett mynt, lade Jack istället det i fickan tillsammans med ett silverkors vilket förhindrade djävulen att förvandla sig tillbaka. Till slut lovade djävulen att ge Jack uppskov på ett helt år innan han skulle komma tillbaka och kräva Jack på hans själ, vilket Jack gick med på.
När djävulen ett år senare kom tillbaka, lovade Jack att lydigt följa med om djävulen bara ville ge honom ett äpple från ett visst äppelträd. Djävulen gick med på detta, men då han klättrat upp i trädet ristade Jack snabbt in ett kors längs med stammen och återigen var djävulen fast och oförmögen att ta sig ner från trädet. Jack lät inte djävulen komma ner förrän denne svurit att ge avkall på Jacks själ för alltid.
Men när så dagen kom då Jack dog, vägrades han inträde till himmelriket på grund av allt ofog han ställt till med på jorden under sitt långa liv. Inte heller djävulen, kunde ge Jack inträde i helvetet då ju denna svurit på att aldrig göra anspråk på hans själ igen. Således var Jack nu dömd att för alltid förbli en osalig ande på jorden.
Jack bad djävulen om en lykta, så att han skulle kunna hitta tillbaka till jordelivet från helvetets mörker. Djävulen kastade då några glödande kol åt Jack som han lade i en ihålig kålrot. Han blev senare känd som "Jack med lyktan" ("Jack of the latern" eller "Jack-o'-lantern"), då han av människorna titt som tätt setts vandra över markerna ensam med sin kålrotslykta, än idag oförmögen att få frid.
Sägnen hämtad från Wikipedia
Och så har vi då börjat skära ut lyktorna ur pumpor istället, som både är större än en kålrot och lättare att gröpa ur. Och den typiska pumpafärgen har fått ge hela helgen Halloween sin färg.
Traditionen att göra sådana här pumpalyktor, Jack-o'-lanterns, kommer ursprungligen från Irland, och seden spreds vidare med irländska imigranter till USA.
Jack-o'-lantern i folktron
Traditionen kring Jack-o'-lantern går tillbaka till den irländska sägnen om den elaka men sluga smeden Jack, som var så törstig att han sålde sin själ till djävulen för en slant till något starkt att dricka. Då djävulen hade förvandlat sig till ett mynt, lade Jack istället det i fickan tillsammans med ett silverkors vilket förhindrade djävulen att förvandla sig tillbaka. Till slut lovade djävulen att ge Jack uppskov på ett helt år innan han skulle komma tillbaka och kräva Jack på hans själ, vilket Jack gick med på.
När djävulen ett år senare kom tillbaka, lovade Jack att lydigt följa med om djävulen bara ville ge honom ett äpple från ett visst äppelträd. Djävulen gick med på detta, men då han klättrat upp i trädet ristade Jack snabbt in ett kors längs med stammen och återigen var djävulen fast och oförmögen att ta sig ner från trädet. Jack lät inte djävulen komma ner förrän denne svurit att ge avkall på Jacks själ för alltid.
Men när så dagen kom då Jack dog, vägrades han inträde till himmelriket på grund av allt ofog han ställt till med på jorden under sitt långa liv. Inte heller djävulen, kunde ge Jack inträde i helvetet då ju denna svurit på att aldrig göra anspråk på hans själ igen. Således var Jack nu dömd att för alltid förbli en osalig ande på jorden.
Jack bad djävulen om en lykta, så att han skulle kunna hitta tillbaka till jordelivet från helvetets mörker. Djävulen kastade då några glödande kol åt Jack som han lade i en ihålig kålrot. Han blev senare känd som "Jack med lyktan" ("Jack of the latern" eller "Jack-o'-lantern"), då han av människorna titt som tätt setts vandra över markerna ensam med sin kålrotslykta, än idag oförmögen att få frid.
Sägnen hämtad från Wikipedia
Och så har vi då börjat skära ut lyktorna ur pumpor istället, som både är större än en kålrot och lättare att gröpa ur. Och den typiska pumpafärgen har fått ge hela helgen Halloween sin färg.
Jag har läst att man också i Sverige gjorde lyktor av kålrötter, satte på ett kvastskaft, draperade ett lakan omkring kroppen och så gick runt och skrämde folk. Man kunde ju låta kålhuvudet "titta" in genom fönster som satt rätt högt upp.
SvaraRaderaMargaretha
Tack. Intressant!
SvaraRaderaJag har lagt länk till ditt inlägg om pumporna i min blogg.
Trevlig helg!
Intressant och lärorikt!
SvaraRaderaGott fortsättning på Hallowen / Alla Helgonshelg!
Tack för den intressanta läsningen.
SvaraRaderaJag iinstämmer med ovanstående kommentatorer: intressant! Tack! Och så gör jag vågen för bilden! Wow!
SvaraRaderaem: Gudihimlen!!! Jag hade blivit skräckslagen om någonting sådant hade tittat in genom mitt fönster...
SvaraRaderaGabrielle: Det är intressant att förstå hur seder och bruk har uppkommit. Speciellt sådana här nyare seder. Att Halloweenfirandet kommit från USA visste vi ju, men att det kommit dit från Irland och är en gammal sed kanske inte så många hade koll på.
billan: Hoppas att du hade en skön helg själv med pumpor och ljus. Mest godis och inte så mycket bus... (Hopps, det rimmade!)
Staffan H: :-)
Kesu: Tack! :-) Visst är det häftigt med det orange och svarta!!!