Huseby bruk - Kvarnen



Något som tilltalar mig mer än mycket annat är gammal teknik i kombination med vattenkraft; kraftverk, sågar och kvarnar. Hur människan tillfälligt tämjt ett rinnande vatten för att nyttja kraften för sina ändamål.



Vattnets bundna och sugande kraft. Jäsande, sjudande bakom fördämningen. Som om vattnet vore ett levande väsen, vänder det sig och vrider i sin fångenskap ända till det hittar dammluckan och med ett fräsande kastar sig ut i kvarnrännan.



I kvarnrännan sitter det stora hjulet, som inget annat kan inför vattnets kraft, än försöka hinna undan. Resultatet blir att hjulets axel vrids runt, runt och i sin tur kan driva kvarnstenar, sågklingor eller turbiner.

Vattnet fortsätter sorglöst ut på andra sidan, opåverkat. Och kan, lite längre ner utefter ån, kanske driva en liten kvarn till.




Den nuvarande kvarnen på Huseby bruk är inget stillastående museiföremål. Den stod klar 1828, och före den stod här en ännu äldre kvarn. Än idag mals här mjöl och trots att den inte var igång denna annandag påsk, kan jag tänka mig mullret när hjulen och de stora stenarna är i rullning.



Innanför kvarnrummet finns ett litet väntrum. Här kunde långväga bönder vila medan deras säd maldes. Jag undrar om de hade ork och tid att uppskatta utsikten.





1945 upphörde kvarnen att användas med vattenkraft och en tid med elmotorer tog vid. Vattenhjulen hamnade i ån och kvarndammen gick sönder.



1960 upphörde även den verksamheten och kvarnen fick förfalla. Idag är allt renoverat eller nytillverkat efter gamla förebilder och ett av kvarnverken används återigen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer

  1. Åh, säger jag bara... över det lilla väntrummet och solen som lyser in... Så fint!
    Om bonden var trött var det åtminstone ett mycket vackert rum att vila sig i.

    SvaraRadera
  2. Så glad jag blir när man renoverar- och rekonstruerar!
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Jessica: Hoppas att det ändå var så att det vackra rummet fick bonden att omedvetet känna sig piggare, även om ha inte direkt funderade på det. Hur mycket vila det nu gick att få i allt slammer...

    em: Gissa om jag blir glad också...

    SvaraRadera
  4. Tack Mira! Det är fantastiskt att få följa dina resor. Jag gillar också bruk och nu har jag fått se ytterligare ett som jag troligtvis aldrig hade sett utan din hjälp.

    SvaraRadera
  5. Tur att det finns entusiaster som håller både kvarnar och annat igång. Utan dom skulle mycket stanna.

    SvaraRadera
  6. Scribo: Det är just precis det jag vill uppnå! Visa andra det som de kanske inte kommer åt att se själva. Eller ännu hellre; locka till besök.

    Ninna: Eldsjälar är aldrig fel...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg