tisdag 8 januari 2013

Allrakäraste syster

tvåfärg 

Vi är väldigt olika, min syster och jag.

Som natt och dag. Som mörker och ljus. Som Yin och Yang.

Men vad vore natten utan dagen, mörkret utan ljuset eller Yin utan Yang?

Trasigt! Sönder! I stycken!

Hon är svart och jag är röd.

Eller om det är hon som är röd och jag som är svart…

Hon är mina minnen och min framtid. Hon är blod av samma blod. Gjord av samma jord. Och nu när våra föräldrar är borta, är det hon som har nyckeln till min barn- och ungdom.

Hon är stark, modig och begåvad.

Hon är min syster och utan henne vore jag halv.

14 kommentarer:

  1. Fina reflexioner.
    Även jag är föräldralös idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skaffaren: Märklig känsla, eller hur...

      Radera
  2. Åh, Mira, fint skrivet! Känner mycket väl igen det och känner som du. Vad vore jag - var vore jag? vem? - utan mina systrar?
    Jag har lyckan att ha två, en äldre och en yngre. Dom är mina allrakäraste systrar. Och det är nåt fängslande med själva systerskapet, närheten, gemensamheten, minnena och kärleken. Oerhört värdefullt. Nåt att både vårda och vara tacksam över. För jag inser ju att inte alla systrar har det så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Systerskap! Nej, tyvärr är det väl inte alla som har det så förspänt att de har fin kontakt med sina systrar. Så det gäller att ta vara...

      Radera
  3. Delar samma bilder och minnen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma humor, samma intressen (nåja - i stort sett i alla fall), samma hus... <3

      Radera
  4. Så vackra, uppskattande ord till en älskad syster. När föräldrabanden är brutna är det särskilt viktigt med syskon att tala och minnas tillsammans med. Man hjälper varandra att fylla i sådant man själv har glömt eller som hände innan man själv föddes.

    Jag är lillasyster till två bröder, båda många år äldre än jag. När min äldste bror dog helt oväntat så insåg jag plötsligt hur mycket det var som jag borde ha frågat honom om. Han hade ju kunnat berätta om mycket jag missat med mor och far. Min bror hade nyckeln...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör mig ont att du så tidigt och så abrupt förlorade din bror. Vi hade också en bror, men han dog innan någon av oss föddes. Inte desto mindre har han alltid funnits för oss och vi har alltid undrat hur han skulle varit. Och som av en slum var bilden jag hittade numrerad 2 och 3 och det stämmer ju. Bror var ju nummer 1.

      Radera
  5. Jag inbillar mig att du lite något inspirerades av mina ord och porträttet av min syster. Jag har två till men den här, den yngsta konstigt nog eftersom jag är äldst av alla, hon står mitt hjärta närmast. Och har gjort sen hon föddes.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Monet: Visst inspirerades jag av ditt fina systerinlägg! Jag skrev till och med en kommentar om det på din blogg. Tänk att ha flera syskon! Min syster och jag har alltid bara haft varandra. Och Hussen har fem systrar.

      Radera
  6. Underbara ord till en älskat syster.Jag har också haft turen att ha en underbar syster, hon har alltid stöttat mig i vått och tort.hon får en pärla av mig på födelsedagarna eftersom hon är en riktig pärla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pärlor ska pärlor ha! :)

      Radera
  7. Very lovely! I always wanted a sister :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Heather: Astrid Lindgren wrote a book called Allrakäraste syster. It's about Barbro, who finds herself a pretend sister, Ylva-Li. You can do the same... Who says adults can not have pretend sisters?

      Radera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.