Eckerbergska gården



Det finns väl ingenting som gör Mira lyckligare än ett gammalt ödehus som det går att ta sig in i.



Står det sedan saker kvar som minner om dem som en gång levt i huset blir lyckan total.



Genast börjar jag fantisera om människorna som levt här. Vad de gjorde. Hur de såg ut. Vad de tänkte.



En tid på världen stod jag och kopierade gamla glasplåtar på arkivbeständigt papper. Plåtarna var skänkta och skulle bevaras för eftervärlden. Kopiorna skulle arkiveras och registreras och noggrant återge vad de föreställde. Om det gick att ta reda på.



Försiktigt, försiktigt skulle plåtarna hanteras. De var ovärderliga. De var flammiga, bruna, slitna. På vissa ställen hade emulsionen fallit bort.



Jag kände mig högtidlig som fick ansvaret. Förtroendet.



På något vis hade jag velat kopiera in den där bruna, gamla känslan i mina arkivbeständiga kopior. Men det gick inte. Skulle inte göras så. Allt blev svart och vitt. Kallt. Och arkivbeständigt.



Därför har jag njutit av att sitta och få fram precis den känslan i de här bilderna.



Eckerbergska gården är numer fint iordninggjord. När jag söker dess historia hittar jag ingenting. I alla fall inte på nätet.



Men någonstans finns den väl. Berättelsen om husets innevånare. Deras namn. Födslar och dödslar.



Jag hade velat berätta om deras tankar...

Kommentarer

  1. Jag sitter just och fibblar med diverse funktionsmakron i photoshop, och undrar naturligtvis hur du har gjort dom här bilderna?
    Resultatet är enastående - poetiskt.

    SvaraRadera
  2. Christina: Hihi... En yrkeshemlighet. Men jag kan avslöja att det är ganska många lager och inställningar inblandade...

    Jag jag är lycklig som ett barn av att hålla på. Nu när utomhuset inte erbjuder något kul att fotografera.

    SvaraRadera
  3. Det är nåt speciellt med gamla tomma hus. Fast en del tomma hus kan kännas, tja, jag vet inte - olyckliga? olycksbådande?

    SvaraRadera
  4. Du har verkligen lyckats med de här fotografierna! Jättevackra och riktigt gammeldags! jag älskar också spår från förr...

    SvaraRadera
  5. de allersmukkeste billeder...og de allersmukkeste tanker om at bevare en tid som var..og nu er historie. Tak!

    SvaraRadera
  6. Ninna: Jag tror det kan bero på hur de blivit lämnade. Tillfälligt: någon kommer snart och tar över. I all hast: oj vad händer nu? Alla har dött, ingen vill ta över: sorg, oro, saknad, förfall.

    Eva H-höjden: Tack! :-) Ja, det finns en särskild känsla i det fordomdags. Jag undrar hur dagens hus kommer att te sig om och när de en gång blir ödehus. Blir det samma känsla? Jag tror inte det...

    Aputsiaq: Tack! Det gläder mig att du tycker om mina bilder! Jag tycker om dina!

    SvaraRadera
  7. Fantastiska stämningar. Vilken dröm att hitta ett ödehus där saker fortfarande finns kvar. Jag hade en kompis en gång som var specialist på att hitta sådana hus. Undrar om det finns en förening för sånt? Det borde det göra.

    Förstår frustrationen över att göra något (plåtarna) vackert "perfekt" istället. Visst är det märkligt hur litet känslor "perfekt" uppväcker?
    /IET

    SvaraRadera
  8. Snyggt! Värdigt!! Hjärtvärmande!!!

    SvaraRadera
  9. IET: Det finns ju en hemsida som heter Övergivna platser http://www.jornmark.se/default.aspx men den handlar ju mest om industribyggnader, folkparker och hotell och inte så mycket om enstaka boningshus. Men gillar man sådant här så är sidan väl värt ett besök.

    Perfekt är osensuellt!

    Skaffaren: :)

    SvaraRadera
  10. Vilka vackra bilder! Underbart! Det känns som om det var ett vänligt sinnat hus, för det vilar ett lugn i bilderna. Annars finns det gamla hus som verkligen är emot besök. Föremål, prylar och stämningar från gångna tider tror jag vi behöver ha för att rätt förstå och uppskatta nutiden.

    SvaraRadera
  11. Fantastiska bilder! Gamla ödehus har verkligen något speciellt över sig...
    på min blogg har jag en länk till en kille vars sida heter eternit, har du inte tittat på hans bilder så kan jag verkligen rekommendera det! han är så duktig!
    ha det så bra!
    //marie

    SvaraRadera
  12. Staffan H: Tack! :) Utan historia har vi ingen framtid, var det någon som sa.

    Marie: Tack för att du tittade in och tack för länken till Eternit. Jättefina bilder och spännande miljöer!

    Snart ger jag mig ut och letar efter fler ödehus!

    SvaraRadera
  13. Navnet er som hentet fra en skrømt og spøkelseshistorie av Selma Lagerlöf! For noen bilder, jeg har kost meg og grøsset litt.

    Jeg skal titte på linken om de overgitte husene. Det kan være noe å dra på utflykt til - om de ligger i vår nærhet i Sverige.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg