onsdag 3 mars 2010

Hungriga vargar, fattiga kyrkråttor och alla stackars grisar

Jag kom att tänka på liknelser häromdagen. Vi svenskar har ju en förkärlek för att ge våra uttryck bilder och göra jämförelser - kanske för att förstärka - för att ingen ska sväva i tvivelsmål om vad vi verkligen menar.

Och i dessa liknelser tar vi ofta till våra vänner djuren. Vi säger listig som en räv, arg som ett bi eller stark som en oxe. Vi kan liksom inte få till uttrycket om vi inte gör jämförelsen, liknelsen. -Min bror han är stark! Han är sååå stark! Han är stark som en... ja... oxe!!!

Vi har liknelser med djur för nästan varenda egenskap:
hungrig som en varg
tyst som en mus
fattig som en kyrkråtta
vig som en katt
flitig som ett bi
långsam som en snigel
fri som en fågel
pigg som en mört
rädd som en hare
glad som en lärka
full som en alika

modig som ett lejon
snabb som en vessla
stolt som en tupp
hal som en ål
from som ett lamm
trogen som en hund
envis som en åsna
klok som en uggla
listig som en räv

Det finns säkert många fler. Jag undrar om ungdomar idag säger så här. Eller har de andra liknelser? Och hur är det på andra språk? Det enda jag kan komma på nu är as sober as a judge, men domarn är ju inget djur. Men det är klart, man kan ju sova som en stock och skina som en sol också.

Och så är det här med den stackars grisen som så oförskyllt får klä skott för våra liknelser: smutsgris, svinkallt, här ser ut som en svinstia, svina ner, grisig, tjock som en gris, mansgris, lortgris, sugga, tryna och svineri. För att inte tala om svininfluensa! För att ändå ta med något positivt i griseländet kan jag ju nämna kelgris, spargris, gullegris och gottegris också. Fast det är frågan om gottegris är så positivt i dessa GI-tider.

Och nu kom jag på att våra ungdomar idag visst hänger på den här gristrenden! De säger ju Grymt om allting!!!

15 kommentarer:

  1. Det tål att tänka på. Hur ungdomar uttrycker sig vet jag inte alls - men jag ska grunna på andra språk och fler djur i vårt eget.
    Margaretha
    som inte är flitig som en myra

    SvaraRadera
  2. Vilka roliga och intressanta tankegångar. Jag är full av beundran över alla exempel du kommit på.

    Här i Frankrike talar man ju också om gris i nedsättande termer. Cochon och cochonnerie.

    Just nu är klockan 12 på dagen och det är första onsdagen i en ny månad. Och då ljuder ett annat fenomen som man kan undra över var det kommer ifrån: Hesa Fredrik!

    SvaraRadera
  3. Undrar vem som kom på ordet "polkagris"? De har ju aldrig formen av en gris.
    Eivor (som fortfarande grisköttsstrejkar efter vanvården i produktionen)

    SvaraRadera
  4. Trevligt inlägg! Kom direkt att tänka på ett franskt uttryck för den som talar dålig franska: parler francais comme une vache espagnol. Alltså tala franska som en spansk kossa.

    Sen tittade jag i anteckningar från franskstudier för mycket länge sen och hittade en rad uttryck där man jämför med djur t.ex.: laid comme un singe (ful som en apa), malin comme un singe (listig som en apa), bête comme un ân (dum som en åsna), bavard comme une pie (pratsam som en skata), malade comme un chien (sjuk eller illamående som en hund),nu comme un ver (naken som en mask). Engelska har jag inte kollat, men uttrycket "silly cow" finns ju, särskilt när en man uttalar sig om en kvinna. Karlar är nog nåt annat än kor...

    SvaraRadera
  5. em: det vore intressant att veta! Är det inte någon av våra läsare som har ungdomar hemma som de kan fråga? Det vore vekligen kul med de andra språken också. Och vad är Margaretha? Loj som en katt?

    Monet: Ser nu att jag i hastigheten kom på trogen som en hund två gånger...

    Ja, den skackars grisen. Vad har detta renliga, intelligenta djur gjort för att förtjäna detta?

    Angående Hesa Fredrik läser jag på Wikipedia att namnet sägs ha myntats under 1920-talet av Dagens Nyheters krönikör Oscar Fredrik Rydqvist. Kanske någon i den eminenta läsekretsen vet mer...

    Eivor: Jag har för mig att polkagrisen från början hade en rund och knubbig form, och att karameller i den formen kallades grisar. Hur polkan kom in i samanhanget vet jag inte. Kanske för att dansen snodde och vred sig som de röda ränderna...

    Gabrielle: Se där! Lite franska uttryck! Så det är inte bara svenskarna som håller på då. Plötsligt fick jag för mig att det skulle ha med de gamla fablerna att göra, där ju djuren ofra fick stå för stereotypa egenskaper. Eller så är uttrycken mycket äldre än så.

    Dum som en ko finns ju på svenska också. Och vad karlarna är... Tjuriga? Buffliga? Nej förlåt mina manliga vänner... Eldiga som hingstar? ;-)

    SvaraRadera
  6. Vissa är ju mansgrisar och (morsgrisar).
    Du lade orden i mun på mig....

    Eivor

    SvaraRadera
  7. Eivor: Haha! Listan på grisord kan bli hur lång som helst!

    SvaraRadera
  8. så här säger NE:
    polkagris [pål`-] subst. ~en ~ar
    ORDLED: polka--gris-en
    • typ av större, röd- och vitrandig sötsak med pepparmyntsmak vanl. formad till en stång: äkta ~ar från Gränna
    HIST.: sedan 1883; till polka och gris (under en tid runt mitten av 1800-talet var polka ett modeord som användes i flera sammansättningar)

    och så här säger Elof Hellquist:
    polka,
    Agnes Geijer 1844 (enl. Hamil-ton-Geete), ett par år efter dansens införande i Sverige - ty. polka, från tjeckiska pulka, halvsteg: dansen uppkom o. 1835 i Böhmen. - Härtill vb. polka, Agnes Geijer 1844 osv. - På grund av den nya dansens popularitet kom ordet i Tyskland snart att beteckna allehanda fina o. moderna ting (jfr Po/-kakirche, om Mattheuskyrkan i Berlin). Så ock i Sverige, t. ex. polkadosor,-om-nibus, -själar, -snus (ungefär samtidigt med laglionidosor, -handskar, -snus, efter den berömda dansösen); jfr da.polka-frakke 1858. Från samma tid härstammar också: polkagrisar, ett slags karameller, nu mera lokalt; o. p öl kali år, knollrigt hår, nu knappast brukligt utom av äldre personer; jfr W. Hebbe i Nordstjernan 1847 s. 36: ’ordnade . . hans hår i alla möjliga och omöjliga fasoner; än helt beskedligt å la »polka» och »némours», än åter å la Byron och Carl den tolfte’; = da. polkahaar (där dock med något annan betyd., Feilberg). lån från ffra. poldre, pollre (fra. poulre),

    SvaraRadera
  9. Så interessant! Je parle francais comme une vache espagnol, tres mal!

    SvaraRadera
  10. Utifrån vad jag kan snappa upp under resorna till och från jobbet använder ungdomar sällan djurmetaforer i tal. Deras talspråk sinsemellan kan låta väldigt sönderhackat och fordrar att man är insatt i samtalsämnet. Fett grymt typ.

    SvaraRadera
  11. Den tjuvaktiga skatan.

    SvaraRadera
  12. em: Det där var intressant! Så polka, efter dansen, användes som förled till massor av saker. Och - hm - det har hänt att jag talat om polkahår. Men så börjar jag väl också, i alla fal i vissas ögon, bli en äldre person...

    Anita: Då blir det alltså, hur man än vrider och vänder på det... Mu!

    Staffan H: Och då funderar jag återigen... är detta ett storstadsfenomen, dialektalt? Hur pratar ungdomar i ... Sveg?

    Man kan korpa också! :-)

    SvaraRadera
  13. Ninna: Det var du som skulle ha kommentaren korpa!!! :)

    SvaraRadera
  14. Jag skrattar åt uttrycket parler francais comme une vache espagnol som jag inte har hört förut ;)

    Det var väldigt underhållande att läsa ditt inlägg Mira, och sen alla roliga kommentarer.

    SvaraRadera
  15. Christina: Den spanska kossan kommer att gå till historien! :) Och vad vore ett inlägg utan den förträffliga läsekretsens roliga och begåvade kommentarer? :)))

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.