Rallare
I morse låg en liten fotodokumentation i min mailbox när jag öppnade den. Det var min vän Doktorn som varit ute och spankulerat längs Roslagsbanans Näsby Park-linje, där det just nu pågår omläggning av banvall och räls.
Kul tyckte jag och bad att få publicera.
Så här säger Wikipedia om rallare:
Rallare var en yrkesterm för anläggningsarbetare, särskilt vid järnvägs- och kraftverksbyggen. Andelen heltidsanställda rallare var begränsad. Det var vanligt att den som "gick på rallen" istället var någon form av lantarbetare som sökte sig till järnvägsbyggen för att få en bättre lön.
Arbetet var hårt och riskfyllt och arbetsförhållandena var många gånger mycket svåra. Rallarna inhystes ofta i bristfälliga baracker. Arbetet var riskfyllt, men betalningen var en stark drivkraft för rallarna.
När rallarna drog fram mellan samhällen på landsbygden blev de ofta populära bland de unga kvinnorna. Mötet med de bofasta männen blev däremot konfliktfyllt och ledde ofta till slagsmål.
Rallarslagsmål är ett begrepp för vilt råkurr utan regler.
Dagens rallare ser betydligt mer beskedliga ut. Dessutom verkar säkerheten vara en liten aning bättre.
Den 3 oktober ska allting vara klart och tågen rulla igen.
Tack H, för de fina bilderna!
Min oldefar var rallar og torpare. Han var med på å anleggge ulike jernbaner - også en som heter Paradisbanen. Men paradise lost - den ble nedlagt på 60-tallet. ;-)
SvaraRaderaAnita: Paradisbanan... Spännande. Var gick den någonstans?
SvaraRaderaSom vanligt jättefina inlägg och historier hos dig! Även min morfar var var en äkta rallare, och en speleman därtill (fiol). Många av hans verk finns upptecknade och en del gamla inspelningar av hans låter finns i gamla radioarkivet.
SvaraRaderaBillan: Tack! Just den här gången är bilderna inte mina utan en god väns.
SvaraRaderaÅ, jag kan se din morfar, stark och stadig på järnvägsbygget och där emellan med felan under hakan. Och vilken skatt att hans spel finns inspelat och bevarat. Har du fått höra det någon gång?
Jeg siter fra turistsidene til Magnor Torg:
SvaraRaderaJernbanen - bredspor, gikk mellom Skotterud og Vestmarka ble ferdigstilt i 1918. Nedlagt 1965. Banen ble bygd for å frakte tømmer og plank ned til hovedbanen på Skotterud. Her var også litt persontrafikk. På 1920- og 30-tallet lastet den cellullose fra Sundshagen i Skillingmark i Sverige. Opprinnelig var Paradisbanen privat, men ble etter noen tid overtatt av NSB.
Anita: Skotterud har jag passerat många gånger. Vi hade sommarstuga, hytte, i Östra Ämtervik i Värmland och bodde i norra Bohuslän och åkte ibland vägen över Norge hem via Arvika, Eda, Eidskog och Halden. Sen var det inte långt hem.
SvaraRaderaJag minns affären Lökken på Magnor, där vi brukade köpa margarin och mjöl eftersom det var mycket billigare hos er. Detta var på 60- och 70-talet. Nu är det norrmännen som kommer till oss och handlar...
Tack för påminnelsen, Anita!
Min farfar var rallare när inlandsbanan byggdes. Tack för ännu ett intressant inlägg!
SvaraRaderaEn kusin till mig med radiokontakter har fört över låtarna till en cd som jag har fått ett ex av, gammalt och knastrigt..... Den är jag jätterädd om!
SvaraRaderaFöresten läste ditt svar till Anita här ovan, världen är liten måste jag säga!! Jag har varit flera somrar i Kringeråsen, västra Ämtervik. Senast 2006, sonens svärfar från Skåne har sitt fädernehus där. Har även varit på "Gammelvala" och ätit nävgröten.....
SvaraRaderaSlottsträdgårdsmästaren: Så roligt att på det här sättet ha fått fram en massa gamla far- och morfäder som varit rallare! Och vilket liv det måste ha varit. Slitigt, tungt och hårt, men också spännande säkert på sitt sätt.
SvaraRaderaBillan: Akta den som ögat! Jag har själv en gammal cd med morfar som spelar sina egna kompositioner på piano. Sådan här dokumentation är guld värd!
Gammelvala, Rottneros, Öjerviks ångsåg, Mårbacka, nävgröt - allt det här väcker många minnen till liv. Så roligt Billan! Världen är verkligen liten...
En rallarros till er alla som kommenterat det här inlägget!!!