Mormors och morfars mormor och morfar på Moräng...



När vi skulle åka från Järna så körde vi fel.

Vi hittade helt enkelt ingen skylt åt det hållet som vi tänkte att vi skulle, så därför befann vi oss plötsligt på vägen mot Nykvarn.

Plötsligt så viker en flik av historien undan och jag stirrar som förhäxad på skylten vi passerar. Morängs gård. Gården där
Johan Fredrik och Josefina bodde. Mormors och morfars mormor och morfar. (Ja - jag vet att det låter konstigt, men så var det faktiskt!) Gården där mormors mor och morfars mor föddes.



Det stod Privat O på en skylt vid vägen, men det brydde vi oss inte om. Jag bara skulle dit. -Vi säger som det är! Här har släkten levat!



Vi blev mycket väl emottagna. Fick komma in och se oss omkring. Fick fotografera. Utbytte e-postadresser. Fick se släktens namn på gårdens ägarlängd. Det kändes så stort. SÅ STORT!

Tack snälla G och D för detta!



På den här bilden från morfars gamla arkiv finns gården med och här har mormor skrivit med sin sirliga handstil: Moräng där morfar, mormor och alla ungarna bodde. Där Vithatten lunkade ett steg idag o ett steg i morgon. (Vithatten var en synnerligen sävlig oxe som mormor gärna berättade om när vi, Ninna och Mira, var små.)

Trots allt fint vi sett på den här turen i Södermanland, så var detta höjdpunkten. Alla kategorier.

Det var helt enkelt meningen att vi skulle köra fel...

Kommentarer

  1. For et herlig sammentreff! Og at man finner gården så godt tatt vare på. Det var nok meningen at dere ikke skulle finne det skiltet!

    Om du titter innom bloggen min finner du en slags slektssaga. Vi har ryddet etter fem generasjoner på gården i sommer. ;-)

    SvaraRadera
  2. Ja, gården var verkligen välhållen. Allting i fin ordning. Välskött. Det var roligt att se. Och jag tror alldeles bestämt att det var meningen att vi skulle missa avtagsvägen.

    Jag ska strax titta in på din blogg och titta efter dina anfäder. Ni städar väl inte gården för att ni ska flytta, hoppas jag...

    SvaraRadera
  3. Vilken fantastisk tur ni hade!! (Eller var det kanske tankens inneboende kraft som fick er att hamna en aning ur kurs!)
    /I.

    SvaraRadera
  4. Jo, ibland stämmer det bättre än man tänkt.

    SvaraRadera
  5. Joda, vi städar skikkelig. Gården skal selges - det er ingen til å ta over. Og husene kan ikke moderne nåtidsmennesker med krav til komfort bo i.

    Etter over 150 år kan vi si som elefanten i "Fem myror är fler enn fyra elefanter":
    - Nu är det slut!

    SvaraRadera
  6. em: Ibland ska man ha tur också, Margaretha!

    Lilla Eken: Tanken... Jo innerst inne visste jag ju att Moräng skulle ligga här någonstans. Men jag hade då sannerligen inte någon medveten tanke på det när vi körde.

    Ninna: Du skulle varit med!

    Anita: Så synd när släktgårdar går ur släkten. Men det är väl inte där du bor, eller hur? Och du vill inte flytta dit?

    SvaraRadera
  7. Livet är fullt av små tillfälligheter som ibland kan leda till något stort. Det behöver inte vara något världsomstörtande för att vara stort. Några små pusselbitar till mosaiken "jag" faller på plats eller kommer med hem. Det är stort nog. Vackert hus var det och omgivningarna var inte dåliga de heller.

    SvaraRadera
  8. Staffan H: Oftast tycker jag att det är just de här små miraklen som är de största i tillvaron. Lite av det som min bloggs namn syftar på. Kul! Ja, huset var på något sätt ett av de där självklara husen. Vilande.

    SvaraRadera
  9. Hej. Jag har försökt ge mig tillkänna förut men har förmodligen inte lyckats. Josefina och Johan Fredrik är min farmors föräldrar och deras porträtt hänger ovanför min flygel. Min farmor Agnes är en av de många Heijkornsystrarna och hon fick i lördags ett nytt barnbarns barnbarn. Vänliga hälsningar/Eva

    SvaraRadera
  10. Eva: Men ojsan!!! Du skickade en kommentar till Husaby kyrka http://mirasmirakel.blogspot.com/2009/07/husaby-kyrka.html och jag blev jätteglad och svarade i samma inlägg med e-postadress och allting.

    Jag kör adressen igen: miramiranda snabel-a live punkt se

    Snälla hör av dig!

    SvaraRadera
  11. Jag bodde på Moräng som liten, min farmor och farfar ägde stället då. Jag har så många fina minnen därifrån och är så ledsen över att de flyttade därifrån. Fick en släng av nostalgi och googlade på "moräng" för att se om jag kunde hitta något roligt idag och hittade då detta inlägg på din blogg! Kul att höra att gården är välskött, jag minns att farfar var noggrann, speciellt med trädgården eftersom han var trädgårdsmästare och min farmor florist. Jag tror nog att er felkörning var menad, kul att få se stället!

    Ha det så gott hälsar Cissi Lofterud

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hejsan! Efter Gun o Dennis flyttade jag Carina o Mika hit till MorängsGård 2016. Det skulle vara roligt att få veta mer om gårdens historia så ni som har något att berätta om gården är välkomna att hälsa på över en fika Mvh Carina 0706251009

      Radera
  12. Cissi: Nej men så roligt att du hittade hit! Jag vet inte när Johan Fredrik och Josefina flyttade därifrån. Jag vet dock att Johan Fredrik dog 1878 och att Josefina och döttrarna då bodde på Fjällgatan i Stockholm.

    Ja, du kan verkligen glädjas åt en välskött gård. Här var väldigt fint.

    SvaraRadera
  13. 2016 flyttade Mika o jag hit. Nu bor här även höns får o katter, på helgerna även barn o barnbarn. Det skulle vara roligt att få veta mer om gårdens historia. Välkommen på en fika! Mvh Carina Jansson

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg