fredag 23 oktober 2009

Linderfynd?



På vägen hem från jobbet idag slank jag som av en händelse in i den lilla antikaffären Enebybergs Antikbod. Jag brukar titta in där om jag har vägarna förbi. Där brukar finnas ett eller annat kul, även om jag hittills inte köpt något.

När som jag går där och strosar, livrädd för att välta ikull något med min stora kameraväska, får jag plötsligt syn på...

Omisskännlig! Grå och svart! Mönstret! Jag tar den i min hand. Hjärtat bultar. Den är tung, inte så tunn, glasyren är bubblig, skålen skev, osignerad. Men... Det måste ju... Vara...
UNO LINDER!!!



Så här ser den skål med samma mönster ut, som Mor hade. Ett underverk!

Kan den andra vara ett provexemplar? En av de första han gjorde och blev så missnöjd med att han inte ville signera?

Butikens innehavare hade ingen aning. De mindes inte var det fått den ifrån och mindes inte när de packat upp den. Jag vet bara att när jag var där i april eller maj, så fanns den inte där. Det får vara hur det vill med den saken. Jag har bestämt att skålen är av Uno Linder och den fick naturligtvis följa med mig hem.



Den har grå undersida, jämfört med de andra som alla har svart.

Skålen nedan, som jag har hemma, är ännu en av hans fantastiska mästerverk. Högst en millimeter tjock. Med lysande glasyr. En lök.



Jag ber om ursäkt för att jag blev så exalterad över mitt fynd, att jag inte orkade fixa bra ljusförhållanden. Man kan - likt Uno Linder - inte vara på topp jämnt!


7 kommentarer:

  1. Märkligt, när du så nyss skrivit om honom.
    Satt just och funderade på hur man skulle kunna hitta uppgifter om honom. Någon konstförening i Uppsala kanske känner till honom. Han borde ha ställt ut någonstans, äldre gallerier i Uppsala borde väl veta.... Lokalpressen har kanske artiklar - men då måste man ha gott om tid.
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. Vilket fynd!!!
    Inte undra på att du blev exalterad ;)

    Han har verkligen en mycket egen stil.

    SvaraRadera
  3. em: Ja, visst är det underligt. Jag går ju på loppisar och i antikbodar lite både nu och då och har aldrig under årens lopp hittat något av honom. Så lägger jag ut ett inlägg om honom för två veckor sedan och då dyker det upp en skål. Och vad var det som fick mig att gå in i den butiken just nu???

    Det vore spännande att luska runt i lite bodar i Uppsala!

    Christina: Jag bar skålen som en bebis mot mitt bröst uppför trappan. När affärsinnehavaren slet den ur mina händer för att se på prislappen, ville jag skrika...

    Ninna: Tror du Lil skrev något om honom någonstans?

    SvaraRadera
  4. Grattis till fyndet! :-)

    Men du, vad tror du om denna fundering då; de signerade är handens produktion, den osignerade hans design i serieproduktion någonstans?

    Roligt när man blir samlare av något sådär, utan att riktigt kunna styra själv på något vis. Av födsel och vana nästan. :-)
    Hej, hej/I.

    SvaraRadera
  5. IET: Tack!

    Den osignerade skålen är för skruttig för att vara serieproduktion. Den verkar vara just ett nybörjarexemplar, innan han riktigt funnit hur han ska få glasyr och det otroligt tunna godset att göra som han vill. Om hans design funnits i serieproduktion någonstans, borde man väl kunna finna uppgifter om honom i böckerna och på nätet...

    Hädanefter kommer jag, likt ett tryffelsvin, alltid ha nosen på span efter Linder...

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.