söndag 27 maj 2012

Ritningar till Svenska sommar- och egnahemsvillor i trä

_DSC0486v

Mors Dag.

Kanske skulle jag kunna lite hedra mor genom att visa en av de böcker hon var så duktig på att binda in. Det är en bok, 23x31 cm, med byggnadsritningar från morfars samlingar. Troligtvis var den i tämligen dåligt skick då mor plockade rätt på den, för den har fuktfläckar och omslaget saknas. Försättsblad och titelsida saknas också och den börjar direkt på förordssidan. Det har tagit mig en stund att klura ut vad den kan ha hetat…

_DSC0488v

Ritningar till Svenska sommar- och egnahemsvillor i trä och enligt förordet är detta den “förbättrade och omarbetade upplagan” från 1918. Bilden nedan hittade jag till slut på Wikipedia.

Jjsongate2

Det var många arkitekter som kring förra sekelskiftet tog sig före att göra byggnadsritningar till villor och egna hem i akt och mening att ge befolkningen ljusa, genomtänkta bostäder, och den här boken innehåller allt från den lilla stugan om två rum och kök upp till den tjusigare sjurumsvillan för bättre bemedlade.

Trångboddhet och dåliga förhållanden var mycket vanliga under 1800-talet och helt klart fanns ett pedagogiskt syfte med sådana här böcker. Ellen Key propagerade för Skönhet för alla, Gregor Paulsson (som jag bara träffat en enda gång i mitt liv, och det var tyvärr på hans begravning) för Vackrare vardagsvara och Hemutställningen 1917 vände sig till arbetarklassen med enkla möbler och husgeråd till överkomligt pris, formgivna av kända svenska konstnärer och arkitekter.

De som hade råd flyttade ut från Stockholm och bosatte sig “på landet” på Lidingö, Djursholm och i Stocksund.

_DSC0499v

Så här skriver arkitekten Dag Melin i förordet till boken:

“Ramen för den nu utgivna förbättrade och omarbetade upplagan av detta arbete är densamma som för den äldre upplagan, att i ritningar till olika villor från 2 till 8 rum och kök giva dem, som tänka bygga sig ett eget hem, en fast form för deras spekulationer och önskningar. De här återgivna utkasten vilja ej på något sätt göra anspråk på att vara ritningar färdiga att bygga efter, men det här visade urvalet av villatyper kan giva byggherren uppslag huru han vill ha sitt hem innan han vänder sig till fackmannen-arkitekten.

Vid uppgörande av sitt prospekt bör den byggande fasthålla vid, att vad som passar för den ene ej passar för den andre och vad som är lämpligt för Skåne ej är lämpligt för Norrland. Således bör de primärkrav ställas på ett hem att det skall lämpas för den plats där byggnaden skall förläggas och framför allt anpassas efter byggherrens behov och vanor. Det finnes således skiftande behov att fylla vid villabyggande, men gemensamt för alla bör vara att bygga sunt, praktiskt och enkelt, med anknytning till gamla svenska byggnadsformer, utan jäktande efter originalitet.

Den tid bör nu vara förbi, då en villa måste vara försedd med en massa gavlar, torn och glasverandor och allra helst med motiv från Schweiz, Norge, eller Tyskland.

_DSC0490v

_DSC0491v

_DSC0492v

l samband med de här visade ritningarna bör vara på sin plats att giva några kortfattade råd och anvisningar. Vid uppgörande av ett förslag till en byggnad bör först hänsyn tas till tomtens beskaffenhet, växande träd, utsikt och framför allt väderstreck. Laga så att byggnaden så att säga smyger sig in i naturen, följer och anpassar sig till nivåförhållandena. Finnes vacker vegetation på tomten så sök skona den, röj ej ren byggnadsplatsen vid byggandet för att sedan med stor kostnad plantera nytt.

Så väderstrecken. Det gäller ju att komma åt sol och ljus så mycket som möjligt. Sök därför att ej få någon fasad rakt i söder, utan placera huset så, att fasaderna komma i sydost, sydvest o. s. v. på så sätt kan man få sol i alla rum någon gång på dagen. Åt norrväderstrecken bör man lägga kök, skafferi, serveringsrum och trappor, åt öster sovrum, samt åt söder vardagsrum och matrum. Verandan kan man lämpligt förlägga åt väster, då den ju mest kommer till användning på kvällarna efter slutat arbete.

_DSC0493v

Vid kombinerandet av de olika rummen gäller att undvika döda utrymmen, att låta varje rum ej få ta större plats än som behovet kräver, att få en »ekonomisk plan». Nu särskilt då allt byggande blir så dyrt måste varje kvadratcentimeter utnyttjas. Hit hör exempelvis att låta källartrappan »gå ned under» trappan till övervåningen, att noga avväga serveringsrums- och tamburutrymmen, samt framför allt undvika »passager» och korridorliknande utrymmen.

Som material till grund- och sockelmurar är lämpligast att använda granit i kallmur, utvändigt fogstruket och invändigt, där källarutrymmen finnas, putsade. Goda grunder kunna också gjutas av betong, varvid dock bör iakttagas, att en sådan mur måste på insidan isoleras, lämpligast med luftmellanrum och tegel för att utestänga kylan till källarlokaler. Betongsocklar kunna utvändigt slammas eller tjärstrykas.

Det lämpligaste materialet till mindre byggnader av här publicerar slag är trä, vilket ger de sundaste och billigaste bostäderna. För vissa trakter med god tillgång på tegel och sämre på trä, som t. ex. Skåne, kan det vara mer ekonomiskt att använda tegel.

_DSC0498v

De här återgivna byggnadstyperna kunna naturligtvis mycket väl omarbetas i sten. Under de senare årtiondena, då tillgången på timmer blivit knapp, har det blivit mest brukligt att använda plank som stomme i trähusen. Har man emellertid god tillgång på timmer och vill bygga verkligt solitt, bör man dock använda det gamla traditionella byggnadssättet med liggande timmer.

Som lämplig dimension för plankväggar kan nämnas 2 tum, vilken dimension för vissa fall bör ökas till 3 tum och stundom kan minskas till 2 tum (för sommarvillor och byggnader i sydligare landsdelar). En sådan plankvägg beklädes ut- och invändigt med papp samt förses på insidan med panel och gärna ett isolerande luftmellanrum. Ytterpanelen, som ger huset dess karaktär, kan utföras på olika sätt.

Vackrast är i de flesta fall stående bräder »på lock» eller av billighetshänsyn ersatta med locklist av 1X2 tum, som täcker skarven mellan bräderna. Lämplig liggande panel är bräder »på förvandring». Till ytterpanelbräder kan fördelaktigast användas ohyflat virke, vilket vid målning ger en vacker yta, som lämnar gott fäste för färgen (rödfärg, slamfärg, lasyrfärg o. dyl.).

Ytterväggarna kunna utvändigt reveteras, vilket har en god värmeisolerande inverkan (prov på reveterade byggnader återfinnas i detta verk). Invändigt kunna väggarna pappspännas eller putsas liksom innertaken.

_DSC0496v

Yttertaken utföras vanligen och allra helst med takpanel, papp och tegel på dubbelläckning. Teglet bör vara enkelkupigt, oglaserat samt av djupröd färg. Plåttak bör för byggnader av detta slag bannlysas såsom varande oestetiskt, dyrbart och ohållbart. Vackra tak kunna för vissa speciella byggnadstyper erhållas med handkluven spån, torv eller halm.

_DSC0494v

Fönster böra anpassas så, att de dekorera och ej skämma den väggyta, på vilken de sitta. Genom fönstrens uppdelning med smårutor minskas känslan av att fönstren äro hål i väggarna. För att erhålla dragfria fönster böra kopplade bågar användas.

Som uppvärmningskällor kan man använda de gamla traditionella kakelugnarna, kombinerade med kamineldstäder i hallarna. Värmeledning är dock för tider av normal koltillförsel mest att föredraga, då en sådan uppvärmning ger den jämnaste värmen och fordrar mycket liten skötsel.

_DSC0495v

Till sist några ord om byggnadernas färg. Rödfärg och vitt har av ålder varit omtyckta färger å lantliga byggnader och det finnes intet skäl att frångå denna tradition, då rödfärgen ger ett glatt intryck och går vackert till den gröna omgivningen. Det vita bör dock användas med sparsamhet. Övriga lämpliga färger äro tjärfärg och slamfärg. Iakttagas bör att stämma färgen efter omgivningen. Sålunda lämpar sig den mörka tjärfärgen (trätjära) samt mörka och djupa färger bäst i barrskogsnatur, under det att de ljusa färgerna (gult, grått och vitt) lämpa sig för slättland och djupare grönska.

_DSC0497v

Angående priserna å byggnader är just nu omöjligt att angiva några normer för beräkningar, utan få i varje särskilt fall kostnadsberäkning göras efter rådande priser.”

Mörby, Stocksund, i november 1918. DAG MELIN. Arkitekt.

Månne någon av dessa hus blev byggda och står kvar än idag?

Hur som helst tycker jag att de är vackra. Det finns något vilande och självklart över dem.

Arkitekter som bidragit med ritningar är, förutom Dag Melin, Jacob J:son Gate, Gustaf Lindén, Axel H. Forsberg, K. Kempendahl och Theodor Kellgren.

11 kommentarer:

  1. Jämför med ett modernt villaområde...

    SvaraRadera
  2. Ninna: Inte alltför fagert många gånger...

    SvaraRadera
  3. Häftiga träd... :-)

    SvaraRadera
  4. Åhhhh! Det där kallar jag villor! Jag skulle flytta BUMS!

    SvaraRadera
  5. IET: Jugendarkitektträd! :-)

    Annica: Jag också. Men huset jag bor i just nu är inte så pjåkigt heller. (Typ Villa Villekulla)

    SvaraRadera
  6. Jag har haft något liknande, och sålt?
    Jag har en halvmeterhög stapel med gamla husritningar sedan kommunen lade över alla på digitalt media.
    Alla ritningar slängdes sedan förutom de jag räddade.

    SvaraRadera
  7. Skaffaren: Liknande bok eller liknande hus? Och sålt?

    Jag vet inte vad det är med husritningar som är så fascinerande. Borde kanske blivit arkitekt...

    SvaraRadera
  8. Liknande bok. Utgiven i 1900-talets början. Jag kan ha den kvar men det sitter ett retfullt minne och kliar som säger att jag sålt den.

    SvaraRadera
  9. Skaffaren: Äsch! Men de är nog inte helt hopplösa att få tag på igen, om du skulle vilja.

    SvaraRadera
  10. Ja,visst är det en fantastiskt fin bok! Jag hittade mitt exemplar i en övergiven snickarverkstad där grävskoporna stod redo utanför. Dagen efter var det inget annat än en hög med bråte kvar.
    Hur som helst så är det alldeles underbart att studera gamla byggnadsritningar tycker jag, i synnerhet planlösningarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen hit, Herrn! Jag kan precis känna känslan av att stå där i den gamla verkstan, se miljön där så många arbetat, tillverkat, klurat, format, sträva händer mot motspänstigt trä. Doften. Dammet i hörnen, verktygen. Och så boken och grävskoporna utanför. Svårmodsfröjd. Jag fick lite av samma känsla här jag besökte den här: http://mirasmirakel.blogspot.se/2010/07/munkedals-snickerifabrik.html Risken är väl att det snart står grävskopor där också.

      Radera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.