Titanic - eller Det fryser ju inte, det är ju salt!



I förra veckan damp det ner ett vernissagekort i vår brevlåda. Det händer inte så där väldigt ofta, men nu gjorde det det och jag blev väldigt glad. Det var vännen Claes-Göran Wetterholm som tyckte att han ville ha oss med när den stora Titanicutställningen skulle öppna i Båthall 1 vid Galärvarvet i Stockholm.

Det var mycket folk och de tunga regnmolnen skingrades så vi slapp bli blöta medan invigningen pågick. Där var tal av kulturministern, mässingsorkester, bubbel och snittar. Och som en påminnelse om vad som faktiskt hände för 97 år sedan, en applåd för att hedra alla dem som omkom i katastrofen.



Jag har känt vännen W i trettio år och kunnat följa hans hängivna Titanic-intresse på väldigt nära håll. Därför kändes det nu så stort att få se den här utställningen öppnas. Jag minns att jag till Sjöhistoriska museets första utställning i slutet av 80-talet, sydde Vita Stjärnlinjens röda flagga, skalenlig med stjärna och uddar och allting. Till den här utställningen hade man till och med vävt upp repliker av de filtar som fanns i tredje klass och man kan köpa Vita Stjärnlinjens porslin nytillverkat.



Till slut fick vi komma in, men vi kom ganska snart fram till att vi ska gå tillbaka senare, när där inte är så mycket folk, för att se utställningen i lugn och ro. Fast jag har en stark känsla av att den här utställningen kommer att bli välbesökt, för den är mycket välgjord och det finns hur mycket som helst att se och begrunda.

Tyvärr blev jag ombedd att plocka ner min kamera då vi kom in, därför har jag inga bilder från utställningen. Gå dit och titta själva!

Till dess kan ni läsa mer om Titanic och utställningen på
Statens Maritima Museers hemsida och på DN.se

Tack snälla C-G för inbjudan!

Kommentarer

  1. Jag besökte Sjöhistoriskas utställning i slutet av 80-talet och minns hur imponerad jag blev av de föremål som där visades. Vraket ligger på stort djup och även med moderna hjälpmedel är det en bedrift att få upp något.

    Den här utställningen ska jag försöka se till att komma iväg och se, så tack för tipset!

    SvaraRadera
  2. Staffan H: Tonvikten i den här utställningen ligger på människorna ombord. Hur de levde och upplevde. De ha dessutom byggt upp flera miljöer från båten. Från lyxklass till tredje. Det mesta är repliker. Jag tror inte här finns så mycket bärgat. Starkt intryck gjorde det rum där namn på alla omkomna fanns skrivna på väggarna.

    Neb som sagt. Jag ska återvända. Jag missade isberget...

    SvaraRadera
  3. Maria
    Så fint du har gjort om utställningen. Jag hade inte en chans att komma upp till vernisagen av förståeliga orsaker. Men jag ska se den sen. Har faktiskt tagit till mig den och upplevt den i Berlin men jag vill se den i Sverige också.
    Du har en så snygg blogg Maria, med alla bilder och så. Skulle önska att jag kunde fokusera upp på mer bilder själv, men jag har inte riktigt ork till allt när jag nu repeterar.
    Hoppas att ni kan komma och se i sommar. Vi hörs igen.
    Kr
    Magnus

    SvaraRadera
  4. Magnus: Tack så jättemycket för dina snälla ord. Ja, de har gjort fint på Galärvarvet. Säg till när du tänker kolla, så kanske vi kan göra det tillsammans. Med Claes-Göran!?

    SvaraRadera
  5. Vad bra att du skrev om detta, något jag helt missat. (Förmodligen för att jag varken lyssnat på radio, sett på TV eller läst tidningar på ett par veckor.)
    (Hur visste folk vad som pågick omkring dem för 200 år sedan?)

    Såg förra utställningen... tänk att det var så länge sedan som 80-tal..
    Tack för tipset!
    /I.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg