Knalla hem från jobbet

För första gången på tolv år fick jag i morse för mej att jag skulle gå till och från jobbet idag. Vanor är till för att brytas, och jag ångrar mej inte ett smack. Det var en strålande, frisk majmorgon när jag gav mej iväg, och jag gick över ängar, genom alléer och villaområden.

Jag tittade mer åt sidorna och uppåt än jag tittade rakt fram, så det var tur att det inte var någon trafik att tala om. När jag sen skulle gå hem, hade jag ingen tid att passa, så då kunde jag änga mej åt lite fotograferande och då av ett av mina favoritmotiv - vilda växter.



Denna lilla ljuvlighet har jag gått bet på att hitta i mina floror eller i Den virtuella floran, som jag ofta besöker. På min barndoms äng växte den alltid tillsammans med Mandelblom, och det hände ofta att jag kom hem med buketter av just dessa två. Men vad heter den? Å, vad jag önskar att far vore här och kunde svara!

Pestskråpet (Petasites hybridus) har skjutit i höjden ännu lite mer, än när jag fotograferade den senast.

Skelörten (Chelidonium majus) växer också längs min hemväg, och det som är så speciellt med den är dess klart orangegula växtsaft, som man enligt folktron kunde bota skelögdhet med. Hela växten är giftig, så det troligaste är väl att om man droppar den saften i ögonen, så blir man skelögd i stället...

Hela den här slänten dignade av Gullvivor, men jag tror inte att det är vår vanliga, vilda viva (Primula veris) utan någon förlupen, odlad form, för den var större och ljusare. Masseffekten var inte desto mindre slående.

Och så kom tåget... men jag klev inte på...

Druvflädern (Sambucus racemosa) börjar veckla upp sina toppiga klasar nu. Den här flädern blommar mycket tidigare än den "äkta" flädern (Sambucus nigra), vars blommor är så utmärkta att göra saft och vin av. (Jag gjorde fläderblomsvin i många, många år - kanske värt ett eget inlägg så småningom.)

Gnider man druvfläderns blad mellan fingrarna så känner man tydligt en unken, lite däven lukt som är väldigt typisk. Blanda inte ihop dessa två flädrar, för hela druvflädern är giftig. Skillnaden syns bäst på att nigran har platta blomklasar som blommar senare.

Hela rymden fylls nu av blommande prunusar i alla de formater, och här kommer jag med en till. Slånet (Prunus spinosa). Blommar i stort sett på bar kvist och på håll ser slånbärsbuskarna nu ut som svävande skyar. Lätta - skira.

Slånbären kan man också göra godsaker av - ja...

Sista biten genom skogen upptäckte jag att Liljekonvaljen gått i knopp. Redan...