torsdag 21 maj 2009

Villa Lusthusporten



Villa Lusthusporten, som även kallas Wicanderska villan, är en unik grosshandlarvilla från 1800-talet på Djurgården i Stockholm.

En gång i tiden var Djurgården en inhägnad kunglig jaktmark med flera ingångar genom olika portar. Under 1600-talet fanns här ett lusthus som gav namn åt den port som låg just här.

År 1873 fick en grosshandlare Brink arrendera marken och han lät bygga ett bostadshus efter arkitekt Hjalmar Kumliens ritningar. Huset var i stram italienskt stil och utgör stommen till det hus som står här idag.




Under den stora Stockholmsutställningen 1897, användes villan som presskontor och häkte (!)



Byggnaden såldes till korkhandlaren Hjalmar Wicander, gemenligen kallad Korkwicander. Han lät arkitekten Carl Möller bygga om huset till sitt nuvarande utseende i nybarockstil med jugenddekor.



År 1940 donerades Villa Lusthusporten till stiftelsen Nordiska museet och Institutet för Folklivsforskning inrättades.



I det här huset, med sin fantastiska arkitektur, i sin fantastiska miljö, har jag studerat. I ett och ett halvt år hade jag förmånen att få vara i huset i stort sett varje dag. Det var när institutionen för folklivsforskning huserade här. Jag läste tre betyg och stortrivdes. Jag har älskat det här huset och jag älskar det fortfarande.



När vi besökte det idag, på väg från en trivsam liten tillställning på Rosendal, såg jag det med delvis andra ögon än då. Inte så att jag blev hemmablind när jag gick här en gång i tiden, men det var ändå som jag såg detaljerna på ett nytt sätt. -Var det verkligen så här utstuderat detaljrikt? Fönstren, burspråken, skorstenarna?



Här har jag suttit i biblioteket och tentaläst. Här har vi haft grupparbeten i källaren, trevliga fester, spännande föreläsningar och rysliga muntor direkt för professor Mats Rehnberg.



Som studenter på C-nivå hörde vi direkt till professorn, och gamle Rehnberg var en alldeles sjusärdeles professor. Både rolig och sträng.





Ovanför den här trappan låg (ligger?) biblioteket. Etnologiska institutionen ligger numer ute i Frescati, men av skylten på dörren att döma, har Lusthusporten fortfarande någonting med folklivsforskning att göra.





Någonstans i någon gömma har jag kvar diabilder som jag tagit inne i huset. Bland annat genom de här blyinfattade fönstren. Och en gång mellan två föreläsningar, klättrade jag ända upp i tornet. Där var fullt med duvlort och en hänförande utsikt.



En gång i världen var jag betrodd med egen nyckel till det här hemlighetsfulla huset!



Det gamla stallet låg lite vid sidan av, och hörde liksom inte riktigt till. Vad som finns där nu, vet jag inte.





Jag och bloggvännen Staffan, som var med mej på dagens utflykt, var i alla fall rörande överens om att en sådan här stuga, som den som byggdes till villans trädgårdsmästare, den skulle Slottstärdgårdsmästaren ha!



Mycket kunde jag om det här huset redan, men en del fakta har jag hämtat från Wikipedia.

10 kommentarer:

  1. Mats Rehnberg har min generation sett mycket av på TV!

    Och jag undrar om inte huset har fått spela med i ett antal äldre svenska filmer? Roligt att få veta mer om det.

    SvaraRadera
  2. ab: Ja, han var visst knuten till eller anställd på SVT en gång i tiden. Han gick alltid omkring i blåochvitrandig konstnärsrock på institutionen, och när vi kommit upp på C-nivå och således var någonting att räkna med i hans ögon, då fick vi följa med ut i trädgården och titta på hans örtagård...

    SvaraRadera
  3. Vilket fantastiskt hus! Jag har suttit och klickat på bilderna och bara njutit av alla vackra detaljer och utsmyckningar.
    Det är helt underbart.

    Tänk att få tillbringa så mycket tid i ett sådant här hus, som du har haft lyckan att göra.

    SvaraRadera
  4. På den tiden jag läste etnologi, huserade vi i en källarvåning på en liten bakgata i Göteborg. Vi hade inte ens en egen professor, utan delade professor med institutionen i Lund! Å andra sidan hade vi "gamle" Jan-Öivind som föreläsare i folktro...

    SvaraRadera
  5. Mycket tanke och omtanke i var bild. Huset är fantastiskt och du plockar fram det så varsamt och fint.

    SvaraRadera
  6. Kul med udda studieplatser! Teatervetenskapen fanns på min tid i en stor patriciervåning på Östermalm. I det köket fikade vi bort många timmar.

    SvaraRadera
  7. Christina: Jag hade kunnat gå runt i flera timmar och bara hittat fler och fler detaljer. Och då är det här bara utsidan! Insidan är minst lika häftig.

    Ninna: Jaja... Det är nog få förunnat att ha en sådan institutition som vi hade...

    Staffan H: Tack för ditt tålamod! Min kärlek till huset skiner igenom då?...

    ab: Vi hade ett stort gammalt kök på tredje våningen med fint gammalt avfasat kakel, där vi kunde värma vår medhavda. Var vi satt och åt minns jag inte. Kanske där...

    SvaraRadera
  8. Om jag minns rätt bodde en klasskamrat till min bror i det där "gårdshuset".. undrar vem som bor där nu? Och så stort det ser ut!
    Jag minns också den där filmen med Georg Rydeberg när han står ute på trappan och skriker åt sin kvinna.
    Fina bilder.
    /I.

    SvaraRadera
  9. lisamattisson [@] hotmail.com15 september 2009 23:46

    hej hej!
    jag blev väldigt nyfiken, men du kanske kan stilla den nyfikenheten?
    Vad gör man i huset nu, idag?
    /Lisa

    SvaraRadera
  10. lisamattisson: Hej Lisa och välkommen till min blogg! Institutionen ligger ju inte kvar, men det verkar som om det är något som har anknytning till etnologisk forskning i alla fall. Jag ska forska vidare. Jag är själv nyfiken!

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Tyvärr har jag varit tvungen att lägga till ordverifieringen på grund av en ryslig massa spam. Hoppas att detta inte hindrar dig från att lämna en kommentar.