Professor Wittrocks torn
Det här tornet har lockat mej ett bra tag nu. Jag har sett det vid ett flertal tillfällen och från flera olika håll och varje gång har jag sagt till mej själv att jag måste besöka det.
Och igår blev det äntligen av. Trots duggregn och hotfulla skyar traskade jag och voffs iväg över ängarna bakom Bergianska trädgården.
Läs mer om professor Wittrock!
Tornet är inte riktigt så högt som det ser ut på håll. Dels ligger det en bra bit ovanför Brunnsvikens vattenyta och dels uppe på en liten bergknalle, så hunden fick sitta kvar under ett träd medan jag klättrade upp.
Gulblommor och vitblommor! Skämt åsido, skulle tro det är åkersenap och vitplister. De gula blommorna var lite för låga för att vara ryssgubbe.
Naturhistoriska riksmuseet i fonden.
Så. Det var professor Wittrocks torn!
Förra våren hade de tornet öppet för besök en dag. Kom mig aldrig iväg men det hade varit intressant att se det inifrån. Undrar om kottarna är kvar?
SvaraRaderaMaj Korner: Ja, jag såg det. Jag missade det också. Fastighetsverket hade något som de kallade Hemliga rum, då en massa spännande, vanligtvis stängda byggnader öppnades för allmänheten. Bergianska lär också ska ha kulturvandringar i trädgården, då man kan få se tornet. Vi får väl hålla ögonen öppna igen!
SvaraRaderaTack för det här inlägget! Jag ser det hemlighetsfulla tornet från jobbet, men har aldrig kommit det närmare än så. Nu blev det ändring på den saken.
SvaraRaderaStaffan H: Visst är det så att man kikar och kikar på saker i sin relativa närhet. Är nyfiken - men går aldrig dit. Nåt mer du kikar på från jobbet?
SvaraRaderaDet är rätt mycket jag har tillfälle att se, men sällan beger mig till. Hus och platser jag far förbi dagligen. Det finns ett hus i Djursholms Ekeby intill järnvägens plattform mot stan som jag tycker är väldigt fint. Välskött och med massor av intressanta detaljer, men det går nog inte att ha som utflyktsmål.
SvaraRadera