tisdag 26 maj 2009

Liten!



På lunchpromenaden idag så fick jag se den allra minsta hund jag någonsin sett. Den lilla var en blandning mellan chihuahua och dvärspets och kan inte ha varit så där rysligt gammal. Den fnattade och studsade som en liten svart tuss fram och tillbaka och skulle nosa på allt och alla.

En stor, stadig kille satt fast i andra änden på kopplet och hade han varit singel, så hade detta hundtrick garanterat haft framgång, för alla stannade och gullade - med hunden.



Jag hörde till och med någon som förvånat utbrast: -Är det en hund???

Betongplattorna som vovven står på, är cirka 30x30 centimeter!!!

7 kommentarer:

  1. Det var det sötaste!
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. Den ser ju ut som en björnunge i miniatyr!

    Med nu rådande accessoarhundsmode kan en stor, biffig kille ha en pytteliten hund utan att det är "fel". Jag tycker det är betydligt klokare och bättre än "kamphundsmodet" som jag verkligen ogillar.

    SvaraRadera
  3. em: Ett minimalt yrväder var det. Ett problem med så små hundar är att de vanligtvis får förbli hemskt ouppfostrade. Det är ju bara att dra i snöret... Synd, för de brukar vara väldigt läraktiga...

    Staffan H: Trist att djur ska vara accessoarer, men det ligger ändå något glädjande i att en kille kan ha något litet, sött utan att bli ansedd för mes. Precis som du säger. Men någonting fick mej ändå att tro att han han promenerade mammas eller flickvännens hund...

    SvaraRadera
  4. Hej Mira! Det här är Jellonet som är på tråden. Där du fann den roliga Linkwithin :-) Ja visst är den lite skoj!? Gillade den mycket själv och tycker det är bra att en massa bra inlägg man gjort kommer till nytta om ogen. Ja hörru du det där med svenska, jag har faktiskt ingen aning, det bara blev så för mig när jag installerade den. Har inte varit inne i någon html-kod och fiffat. Från början var det på engelska för mig med. Sedan av någon märklig anöedning blev det svenska. Ja, se tekniken ... Ha det bra :-) //Märit på Jellon-bloggen

    SvaraRadera
  5. Jellon: Välkommen till min blogg! Jag får väl testa den ett tag för att se om den uppför sej och kanske, kanske till och med lär sej svenska. Jag tyckte också det var kul att liksom påminna om gamla bedrifter. Tack och ha det gott!

    SvaraRadera
  6. Gudars vilken liten söting!! Har aldrig sett något liknande.

    Samma gull-effekt har vi härnere med Dessi. Precis ALLA ska klappa och hälsa och fråga vad hon heter och hur gammal hon är och alla piper som till en bebis: Mais c'est un bébé.

    Och hon är lika glad mot alla, det är roligt.

    Du har också rätt i att det är svårt att uppfostra henne. Hon är så liten och känns så känslig och kryper ihop när man fyar så det skär i hjärtat.

    Det är lite annat än en tuff Jack Russelterrier som fick hållas i verkligt schack!

    SvaraRadera
  7. Monet: Nej, något så litet har jag aldrig heller sett. Jag såg den igen i förrgår. Ett par hekto livsglädje. Något finns det i oss människor som faller fullständigt för det lilla och söta...

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.