Ölands norra udde – Långe Erik
Förbi Löttorp, Böda och Byxelkrok och så långt norrut det gick att komma for vi. Längst ut på Ölands norra udde, till Lilla grundet och fyren där ute.
Att vår resa till Öland delvis skulle gå i fyrarnas tecken hade vi klart för oss redan från början. Hur skulle det kunna vara på annat sätt när man varit medlem i Svenska fyrsällskapet nästan ifrån början?
Så. Ölands norra udde, mera känd som Långe Erik. Ett 32,1 meter högt fyrtorn byggt av vitputsad ölandskalksten efter ritningar av J.T. Byström.
Tornet stod klart 1845 och var från början försett med en stillastående linsapparat av tredje ordningen med tillhörande rovoljelampa och lanternin. Lanterninen byggdes om och linsapparaten byttes 1906. 1946 elektrifierades fyren.
Några år efter tändandet av fyren upptäcktes det att den inte stod still. Toppen svängde åtskilliga centimeter fram och tillbaka när det blåste som värst. Man upptäckte det på att lodet dunkade i lodtrumman strax innan det var dags att dra upp det. Tornet undersöktes minutiöst men man hittade inga fel. Och såvitt jag vet svajar tornet fortfarande när det brallar ollon kring Ölands norra udde.
1976 automatiserades fyren och samtidigt avbemannades den.
Tretton år senare övermannades fyren. Eller jag vet inte vad jag ska kalla det när lampan släcktes, maskineriet stoppades och en LED-lampa sattes upp på staketet utanför. Jag som hade hoppats att få somna till det trygga fyrljuset som svepte över nejden. Istället blinkade ett kallt, elakt sken ut över omgivningarna. Säkert billigt, driftsäkert och rationellt. Men på intet vis fantasieggande, traditionsbärande eller… mekaniskt. Men det känns ändå bra att veta att hela apparaturen finns kvar i lanterninen, om än övertäckt.
Nörd? Jag?
Stora grundet är egentligen en liten ö och fyrpersonalen fick ta båt mellan ön och fastlandet ända fram till 1965, då det byggdes bro över det blåsiga sundet. Sedan dess promenerar man på fem minuter från parkeringsplatsen på fastlandet till ön.
Jag hade faktiskt hoppats på att få komma upp i fyren, men den var låst med ett stadigt hänglås. Det stod ingenting om öppettider på informationsskylten, bara att man var välkommen upp i tornet. Tydligen var det stängt för säsongen. Jag kan tycka att de kunnat hålla fyren öppen några timmar under helgen Ölands skördefest pågick, när det ändå sjöd av liv och rörelse på hela ön och det mesta annat var öppet. Där var många besökare och det var nog inte bara jag som blev besviken…
Det är fint på Öland & du bjuder på väldigt vackra foto <3
SvaraRaderaLänge sedan jag var där nu/Kram Kram
Då tycker jag du ska passa på att ta dig dit igen! Det finns massor av vackert att se och det är en vänlig och välkomnande ö.
RaderaUnderbara bilder som doftar hav. Långe Erik var en ståtlig typ, om än lite sjaskig åt ena hållet. Med ålderns rätt, naturligtvis.
SvaraRaderaSå trist att fyren inte var öppen; den borde ha varit tillgänglig i samband med festligheterna. Dålig planering.
Jo, dålig planering. Hela Öland håller öppet utom långe Erik. Och kanske är det så både med äldre fyrar och äldre män, att de blir lite sjaskiga åt ena hållet med tiden. Men de grå tinningarnas charm uppväger!
RaderaSå mycket som är stängt så fort "säsongen" är över. För alla de som reser vid "fel" tidpunkt.
SvaraRaderaDet är väl smällar man får ta. Och det finns ju en anledning att man reser vid "fel" tidpunkt; man ser mer av ön. Reser man vid "rätt" tidpunkt har alla andra redan åkt dit, och då ser man bara folk.
Radera