Det sjukantiga huset på Laxholmen
Jag skulle nog kunna tänka mig att Industrilandskapets mest fotograferade hus måste vara Strykjärnet, det märkliga huset som tycks flyta på vattnet mitt i Motala ström.
Det var ont om plats runt den eftertraktade strömmen, därför såg man till att bebygga varenda millimeter som gick att bebygga. Laxholmen, mitt i bild ovan, hade en smal och spetsig form och huset byggdes – i armerad betong, hypermodernt vid tiden - ända ut i kanterna. Formen blev därefter. (Klicka på bilden för att se hela kartan.)
Arkitekt var Folke Bensow och Strykjärnet stod klart 1916.
Huset byggdes av Holmens Bruks och Fabriks AB och användes till en början som väveri och efter det för bland annat tvinning, spolning och varpning.
Idag finns här Arbetets museum, en passande användning för detta textilarbetets hus.
Det är lätt att drabbas av nackspärr när man går här och tittar uppåt väggarna. Det känns som här knappt finns en enda rät vinkel.
Strykjärnet hänger samman med den långsmala Strykbrädan, huset längs strömmen som byggdes som klädesfabrik.
Skulptören Carl Milles lär ha utnämnt Strykjärnet till Sveriges vackraste industribyggnad. Jag är beredd att hålla med…
Och nej… det är inte en sjunkande fabrik vars skorsten sticker upp mitt i strömmen, utan ett konstverk. Eller? Är det en sjunkande fabrik?
Jag vet vart vi åker...
SvaraRaderaJag med! :)
RaderaDet är lite Venedig över den här delen av Norrköping. En liten undring: Hur håller man fukten borta i dessa byggnader? Dras inte vattnet upp i konstruktionerna av kapillärkraften?
SvaraRaderaVerkligen! Förövrigt tror jag inte det gick att hålla fukten borta. Jag läste någonstans att alla som jobbade i de här fabrikerna luktade surt och kallades för surbullar...
RaderaDet var ullen som luktade surt, inte från huset. Och det står där fortfarande ca 100 år efter att det byggdes så vi får hoppas det står kvar om 100 år också. :)
Radera