Trompe l'oeil - Lura ögat…

Foto: Erik Cornelius / Nationalmuseum
Motiv/bildtext: Johan (Jan) Klopper (1670-1734), Trompe l′œil, olja på duk 90 x 79

Det höll även på att bli lura besökaren, eftersom skyltningen upp till Nationalmusei utställning ”Lura ögat” var allt annat än informativ. Eller så var mitt öga lurat redan från det jag klev in genom dörrarna. Jag såg en skylt i ingångshallen och en när man var uppe vid utställningen, högst upp. Jag hann se en snutt av både svensk design och en glimt av svenskt konsthantverk innan jag lyckades vända näsan åt rätt håll. Troligtvis skulle man ha tillskansat sej en liten karta med vidhängande vägbeskrivning redan vid biljettkassan.

Det är den sista veckan utställningen pågår (sista dagen är den 11 januari) och som jag befarat var det tjyvtjockt med folk. Om man händelsevis råkade börja röra sej mot strömmen blev det ständiga krockar och ursäkta och förlåt åt alla håll.

Många tavlorna föreställde anslagstavlor och döda fåglar hängande i fötterna. Det verkade som om just avbildade anslagstavlor var högsta mode på 1600- och 1700-talet. Kanske var det helt enkelt ett tacksamt motiv. Det intressanta var att se vad dessa människor hade satt upp på sina avmålade anslagstavlor. Små minnesmärken, kammar, saxar, sidenband och otroligt naturtrogna papperslappar - man ville stäcka ut handen och släta ut ett skrynkligt hörn. De döda fåglarna var också naturtrogna och väldigt döda. Nästan lite makabert.


Foto: Erik Cornelius / Nationalmuseum
Motiv/bildtext: Theodor Lundh (1812-1896), Kramsfåglar / Small for the Table Birds, 1894, olja på duk 40 x 30


Foto: Lars Noord/Göteborgs konstmuseum
Motiv/bildtext: Nicolaas de Wit / Bokblad/Trompe l’oeil, 1740Tempera på pergament, 63 x 45, GKM 1072 / Göteborgs konstmuseum


Foto: © Pelle Stackman
Motiv/bildtext: Philip von Schantz (1928-1998), Innerslang/Tube ,1974. Olja på duk 116 x 89 Privat ägo. N.G. Hökbys bok ”Inte bara bär”


Foto: Erik Cornelius / Nationalmuseum
Motiv/bildtext: Okänd konstnär, Förslag till plafond; arkitektur i quadratura /Proposal for a plafond with quadratura, utförd andra hälften av 1600-talet, grafit, penna och brunt bläck, laverad samt förhöjd med blyvitt 40,9 x 53,4


Foto: Christian Andersson / Courtesy Galerie Nordenhake, Stockholm
Motiv/bildtext: Christian Andersson, f. 1973, 1:1, 2004Styrofoam, plaster, paint, invisible nylon thread, electric light.

Jag tror att jag hade kunnat ta till mej utställningen på ett helt annat sätt om det inte varit så mycket folk. De tavlor som jag ville gå fram och titta närmare på, ville alla andra också titta närmare på, och resultatet blev att man stod och kikade på sned på lite för långt håll eller helt enkelt blev vidareföst av andra som ville titta lite närmare på nästa tavla.

Hursom, konstnärernas uppfinningsrikedom och fantasi var och är stor när det gäller att lura betraktaren att se, antingen något som helt enkelt inte finns, eller att se något som ter sig vara ett men visar sig vara något helt annat.

Nu var man inställd på att man skulle bli lurad på ett eller annat vis och jag tror att en trompe l'oeil-tavla gör sej bäst just när man som allra minst väntar sej att bli lurad. Man går förbi och stannar till, backar och tänker... vänta nu... vad var det där för nånting? Vad var det jag såg egentligen... eller inte såg?

När det gäller den här utställningen var det dock ingen tavla som direkt satte sej fast i mitt minne men helhetsintrycket var imponerande. Trängseln gjorde att jag skyndade mej ut i trapphallen för att få luft och rymd omkring mej igen.