Balsampoppeln
På den tiden jag jobbade på det stora möbelföretaget bodde jag i Ä-hult i veckorna. Eftersom det inte fanns mycket annat att göra på kvällarna (och det var mycket att göra) jobbade jag. Och när jag gick hem frampå småtimmarna kunde jag, redan på flera hundra meters håll känna doften - den omisskännliga doften - av balsampoppel. Speciellt i småkyliga vårkvällar. Det doftade underbart.
Därför, när jag lämnade Ä-hult för gott, (och inte saknade mycket annat än en handfull vänner, balsampoppeln och skrattmåsarna på våren) ville jag gärna ha en balsampoppel i trädgården. Vi köpte en hos den lokala plantskolan. Den ville inte alls. Vi fick en ny planta, och den ville minsann, men jag måste såhär i efterhand säga att den med största sannolikhet INTE var någon balsampoppel. Den rakade i höjden snabbt som ögat och DOFTADE INTE ETT DUGG.
Den åkte i backen för några år sedan med motorsågens hjälp och drog med sig grannens telefonledning i fallet.
När vi nu var på Visingsö i början på maj och besökte Wisingsö slottsträdgård kände jag den igen. Den omisskännliga doften av balsampoppel.
-Var är den? undrade jag. Jag måste få se den. Det doftar ju jättemycket, men jag ser den inte.
-Det rasade omkull en poppel i stormen häromdan, sa trädgårdsmästaren. Den ligger därborta, hon pekade bakom det lilla huset.
Jag gick dit. Jag bröt en kvist från den slagna hjälten och bar den i triumf mot husbilen. Väl där fick den stå i ett glas vatten och det doftade gott i hela bilen.
Sedan dess har den stått i ett söderfönster här hemma i sitt vattenglas och till min stora förtjusning började den ganska snart sätta rötter. Doftat har den gjort hela tiden.
I helgen planterade jag den lilla telningen.
Håll tummarna!
Lycka till med din balsampoppel!
SvaraRadera/SA
Tack. Den ser fortfarande livskraftig ut. Än mer nu när den fått riktig jord runt fötterna.
RaderaLycka till!
SvaraRaderaJag hoppas du får njuta av doften många vårar framöver.
Och hut åt den bedrägliga handelsträdgården.
Hut går hem! Vad nu det betyder...
RaderaDoftminnen sitter djupt. Lycka till med din balsampoppel!
SvaraRaderaDe växte även vid Olofsfors bruk, det var en fröjd att passera bruket på vårarna. Senare i livet fann jag doften på Norra Djurgården och försökte bevara den genom att pressa bladen mellan pappersark. Det blev dessvärre skunklukt av detta. Också ett minne om än mindre angenämt :-)
Jag läste någonstans att de balsampopplar vi har här i Sverige enbart är hanpopplar och att de förökar sig via rotskott. Kanske då alla b-popplar i landet planterats medelst förhoppningsfulla skott. Doftskott.
RaderaOckså min nos blir glad av balsampoppelns doft! Vi har till och med haft en liten i trädgården, när jag var barn, men en torr sommar dog den. Senare har jag försökt skaffa en, men misslyckats. Och kanske det var bra, för jag har sedan läst att de kan bli 25 meter höga och är ena hejare att sprida sig med rötterna. Men som vi märkte med den första: de vill ha mycket vatten. Och jo, doften är fantastisk. Lycka till med din fina lilling! Mu
SvaraRaderaHoa! 25 meter! LILLA fining? Jag kanske tagit mig vatten över huvudet. Men å andra sidan var det ju vatten den ville ha... ;-)
RaderaLycka till, jag tror aldrig jag känt doften och blir genast nyfiken. Kan du beskriva doften, finns det något annan doft som påminner om den?
SvaraRaderaVarmt hö? Medelhav? Lite kanel? Bara SÅ gott!
RaderaLycka till med telningen! Livskraften tycks finnas och extra roligt när trädet är egentillverkat! Tycker jag, en nedärvd självhushållningsgen gillar det mycket...!
SvaraRaderaTelningen är nu planterad och tycks - än så länge - ha överlevt.
RaderaPigparfym säger min elaka mormor 97... Min absoluta favoritdoft... lit löjligt nästan satt jag och sökte efter eterisk olja av balsampopple och hittar ditt inlägg Maria ;-)
SvaraRaderaHaha! Pigparfym. Nej, det luktar mycket godare tycker även jag.
Radera