Vad händer med häggarna?
För bara några veckor sedan stod häggarna i sitt ljuvaste flor med skyar av doftande blommor likt vispgrädde bland de gröna bladen.
Plötsligt dyker det upp spöklika, fladdrande, kala trädskelett i grönskan och går man riktigt nära inpå kan man höra hur det liksom… knastrar bland grenarna. Borta är de skira blommorna och rätt vad det är, är alla häggbladen borta också.
Det är den lilla oansenliga häggspinnmalen, Yponomeuta evonymella, som ägnar sig åt sin fortlevnad. Varje fjärlilshona lägger sina cirka 50 ägg på en utvald hägg på högsommaren och på hösten kläcks larverna. Däremot klättrar de inte ut ur sina äggskal, utan övervintrar där inne.
Lagom till slutet av maj, början av juni kravlar larverna ut och börjar kalasa på allt det gröna. För att skydda sig mot fåglar och andra insekter, väver de in sig i en boll av spinn. Varje kull i sin egen boll.
De knaprar och äter, och räcker inte maten, så flyttar de sig till nästa hägg. När de ätit sig mätta och feta, förpuppar de sig för att bli färdiga fjärilar lagom till högsommaren.
Den stackars häggen ser förskräcklig ut efter larvernas matslag, men klarar faktiskt behandlingen och brukar skjuta nya skott igen, innan sommaren är slut.
Beroende på hur stor tillgången på malens naturliga fiender är, kan vissa år bli riktiga spökträdsår, medan de knappast märks alls andra år.
Så… Glöm inte att mata småfåglarna när vintern är som kallast.
Det ser fruktansvärt ut... Idag hann jag ut o kika på blomningen, syrener, hagtorn o pioner, mellan skurarna :D
SvaraRaderaFy vad äckligt det ser ut. Jag känner igen de där inspunna larverna, brr. Tur att träden överlever. Härnere har vi andra konstiga "knaprare" som man får bespruta med riktigt tuffa franska medel. Inte särskilt eko här inte!!
SvaraRaderaFör några år sedan hade vi ett häggmal-år ute i Sturehov. Det är ganska mycket hägg där, och det såg verkligen hemskt ut. Tänk att de överlever den där behandlingen.
SvaraRaderaOch tänk på ekvecklarlarverna. Alla år som de kungliga ekarna stått helt kala på Djurgården. Det var som en skräckfilm att cykla där ibland. Man fick ha paraply. ;-)
Usch, det där känner jag igen. Tidigare stod några vackra häggar utanför mitt hus, men efter flera år av spinnmalsinvasion var man tvungen att kapa ner träden eftersom de där hungriga krypen tog över hela närmiljön. Krypen låg överallt, på gården, balkonger, fönsterbleck, tak, bilar. Det var verkligen obehagligt.
SvaraRaderaUsch - ser både äckligt och spöklikt ut. Peppar peppar så har häggen efter vår väg klarat sej. Men larverna kanske har frusit ihjäl - det har ju varit hur kallt som helst några dagar...
SvaraRadera