November tog överhanden...
November tog överhanden med sin intighet. Trots milt väder och blommande lobelia i balkongkrukorna har jag inte tagit upp kameran på fyra veckor. Jag sitter bara och glor. Jag förmår intet. Inläggen blir skåpmat.
Jag tar en bloggpaus och hoppas att jag finner någon sorts inspiration så småningom. November är helt enkelt ingen tid för mirakel...
Tack alla!
Man gör inga glädjehopp och ropar hurra för månaden november. Den är bara en gråmurrig övergång till den betydligt mer spännande och vackert glittrande december.
SvaraRaderaHoppas inspirationen snart återvänder, dina mirakel är efterlängtade.
Tack Annica! Jag avundas alla som orkar igenom november med humöret i behåll och jag gläds åt att du uppskattar mina små vardagsmirakel. Jag är nog igång snart igen ska du se...
SvaraRaderaNu är november snart över som väl är.
SvaraRaderaJag ser fram emot Thomas-dagen.
Dels för att det vänder då, dels för att det var den dag brännvinet skulle avsmakas.
Snart kan man ta en sup och gå mot ljusare tider.
Gutår!
Men nog är väl fukt på rutan ett mirakel?! Hur kan det uppstå? Hur kan det bara försvinna? Varför blir det stora vattendroppar när man drar med fingret över imman?
SvaraRaderaHoppas din inspiration återvänder!
Skaffaren: Gutår på dig själv och hoppas du får en fin Thomasdag!
SvaraRaderaKors och Tvärs: I ett växthus kan mycket mirakulöst hända! Vänder det bara mot ljusare tider, ska du se att inspirationen återvänder lite till mans... kvinns! Att blogga är för mig absolut nödvändigt.