fredag 11 november 2011

Biologiska museet - Djurlifspanorama - Utan motsvarighet i verlden

_DSC0674b

Den 11 november 1893 invigdes Biologiska museet på Djurgården i Stockholm. Alltså på dagen 118 år sedan.

Biologiskt museum - Djurlifs Panorama - Ensamt i sitt slag - Utan motsvarighet i verlden som det stod på fasaden från början.

_DSC0187b

Initiativtagare var Gustaf Kolthoff, konservator, jägare och amatörzoolog från Uppsala.

_DSC0184b

Vad var det då som var så speciellt med Bioligiska museet? Jo, det var "Djurlifs Panorama" eller dioramorna som de också kallas. Man byggde helt enkelt upp ett landskap där de uppstoppade djuren placerades och tanken var naturligtvis att besökarna skulle få se det vilda i en någorlunda naturtrogen miljö.

_DSC0182b


Till sin hjälp hade Kolthoff sin vän och jaktkamrat Bruno Liljefors, som målade fonderna. Liljefors hade även Gustaf Fjæstad till sin hjälp.

_DSC0183b

Den märkliga byggnadens arkitekt hette August (Agi) Lindegren, och han använde sig av en arkitektur som närmast får en att tänka på norska stavkyrkor.

_DSC0185b


Här är drakhuvuden, portaler med drakslingor och spånklädda tak och väggar, alltihop tjärat eller brunbetsat och man tror sig förflyttad till vikingatid om det inte vore så att bussen just dundrade förbi över Lejonslätten.

_DSC0186b


Det här var högsta mode i slutet på 1800-talet. Nationalromantiken. Vurmandet för vår urnordiska historia. Våra rötter.

_DSC0188b

Och visst tycker jag att det är vackert. Jag är svag för drakhuvuden och krumelurer. Jag uppskattar hantverket. Men fnittrar ändå lite över det pompösa.

_DSC0189b


_DSC0190b

Superfin grävlingsbild av Carina Länk.

Den här ljuvliga majkvällen i försomras när jag gick runt byggnaden, stod den skira grönskan i särskilt vacker kontrast till det mörka träet. Koltrastarna tävlade med varandra i skönsång och museet var stängt.

_DSC0191b


_DSC0192b


Men det fanns ändå tillräckligt med roliga detaljer att rikta kameran mot, och jag får spara Djurlifs Panorama till en annan gång.

_DSC0196b

_DSC0197b


_DSC0200b


_DSC0202b


En sommarkväll 2008 försökte någon tokfrans tutta fjutt på museet, men tack vare en uppmärksam bomvakt kunde brandkåren tillkallas snabbt och elden stävjas. Det hade varit hemskt om den här byggnaden brunnit ner. Den ska liksom bara finnas där.

_DSC0203b


_DSC0204b


_DSC0199b


Fast tidens tand gnager obevekligt och här har någon annan med förstörelselusta satt sina gnagtänder i trävirket.

Vid nästa besök får jag hoppas att museet är öppet. Det är något outsägligt rörande och melankoliskt över uppstoppade djur. Och att kika på Liljefors och Fjæstads fonder vore ju inte heller fel. Undras om man får fotografera därinne...

12 kommentarer:

  1. Skitfina bilder. Jag har fotat där några gånger, men aldrig liksom fått till det.

    SvaraRadera
  2. Johnny: Åh, tack! Jag var visst på bra humör den där kvällen och det kände smällan av...

    SvaraRadera
  3. Oj, där har jag inte varit på hundra år - eller kanske var det nittionio. Sitter och funderar på hur motsvarande arkitektur skulle se ut i dag. Skulle det sätta igång en folkstorm? Hur togs förresten museet emot av folket, då när det bagav sig.
    Margaretha

    SvaraRadera
  4. em: Det var säkert nittionio... ;-)
    Skulle man över huvudtaget bygga ett Djurlifs Panorama idag? Det skulle väl snarare bli något virtuellt... Annars komme jag att tänka på Bonniers konsthall. Ett strykjärn i glas och stål... Eller?

    SvaraRadera
  5. Det där är ett mycket speciellt museum med sina drakar och slingor och stavar. Och inuti med alla djuren! Man skulle nog inte få göra ett sånt nu.
    Den fina affischen med grävlingen har Carina Länk gjort. Hon har gjort en med en hackspett också, till samma museum.

    SvaraRadera
  6. Jessica: Så bra att jag fick veta det. Det går inte att se någonting på affischen.

    SvaraRadera
  7. Jag har inte varit där inne sedan jag var barn, vilka minnen det väcker. Fantastiska bilder.

    SvaraRadera
  8. Randiga Tråden: Tack! Positiva minnen, hoppas jag...

    SvaraRadera
  9. Det var ingen som klagade på kamerorna, men å andra sidan hade vi inga stativ heller.
    Jättefina bilder. Det är något med den där byggnaden som alltid drr blickarna till sig.
    Vi pratade förresten idag (vi också) om hur man skulle bygga idag för att det skulle passa in i miljön på Djurgården. Det var apropå det planerade nya turistcentret som ska byggas vid bron precis. Har inte sett bilder på det själv än, men har förstått att det är ungefär så långt ifrån en norsk stavkyrka man kan komma.
    /iet
    PS. Den fantastiska grävlingsbilden (och hackspetten som jag tror också satt på fasaden tidigare, och fortfarande finns på museets hemsida) var ett examensarbete av en av mina klasskamrater på Konstfack. Hon har också gjort kossorna på Bregottpaketen. Så nu vet du det. :-))

    SvaraRadera
  10. IET: Jaja, smaken är som baken. Jag själv föredrar nog det lätt tokiga framför det rätlinjiga och strama.

    Carinas grävling är jättefin! Kossorna med, för den delen. :)

    SvaraRadera
  11. Hej, visst får du komma hit och ta foton. De du tagit på utsidan av muséet gjorde verkligen huset rättvisa! Vi har öppet tisdag-fredag 12-15 och lördag-söndag 11-15.

    Med vänlig hälsning,

    Alexander Frisborg
    Biologiska museet

    P.S. Hoppas du inte misstycker att jag länkade ditt blogginlägg på vår Facebook-sida; www.facebook.com/Biologiskamuseet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Alexander! Så roligt att du hittade mina bilder! När det åter börjar grönska på Djurgården kommer jag gärna tillbaka med min kamera. Det var helt ok att du länkade på er facebooksida!

      Radera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.