



Rulltrappornas rammelbuljong
spottade ut mig på en tom perrong.
Jag tänkte vart ska detta bära?
Denna underjordens ödslighet förfära.
Så slök mig tunneln i sitt mörka svalg.
Nog borde jag fått tapperhetsmedalj,
För färden den bar ständigt neråt...
Och jag var ej densamma efteråt.
Men var har du varit? Vilken t-banestation?
SvaraRaderaSARDINEN I TUNNELBANAN
Jag vill inte tvätta mig med den där tvålen.
Jag vill inte borsta mig med den där tandkrämen.
Jag vill inte ligga i den där bäddsoffan.
Jag känner inget behov av det där toilettpapperet.
Jag är inte intresserad av den där försäkringen.
Jag tänker inte övergå till ett annat cigarettmärke.
Jag har ingen lust att se den där filmen.
Jag vägrar att stiga av vid Skärholmen.
Sardinen vill att burken öppnas mot havet.
Av Werner Aspenström
Oj, vilken poesi. Så vackra bilder.
SvaraRaderaBravo!!
SvaraRaderaViola: Den där frihetslängtande sardinen har jag bestämt nyttjat någon gång... http://mirasmirakel.blogspot.com/2009/10/sardinen-pa-tunnelbanan.html men den är lika bra varenda gång...
SvaraRaderaRandiga Tråden: Jag tänkte att något bildmässigt borde man kunna göra av en helt simpel tunnelbanefärd. Det konstiga var att jag var helt ensam...
Johnny: Visst!
Störtgillar! :-)
SvaraRaderaBåde lyriken och den jättegröna rulltrappan.
Den där illgröna rulltrappan ser nästan ut att röra sig när man studerar bilden. Läskigt!
SvaraRaderaStaffan H: Alltihop var lite läskigt. Tunnelbanestationer ska vara fulla med folk...
SvaraRadera