Älskade nosar...




Idag skulle Far fyllt 87 år och Hassel 15...

Kommentarer

  1. Hyggelige bilder! Selv om de er borte, er de med oss fortsatt. :)

    SvaraRadera
  2. Åh, Mira, vad du berör mig djupt nu. Dan Andersson - och just den inspelningen är så himla bra. Tycker mycket mycket om den.
    Och så tänker jag på din pappa och på din hund med det kloka ansiktet. Det är ett sådant lugn över båda bilderna.
    Min egen gamla pappa gav sig iväg till en annan värld för ett par veckor sen. Och livet blir aldrig riktigt detsamma igen.

    SvaraRadera
  3. Anita: Så är det. Men ibland är det så gräsligt svårt att känna det...

    Gabrielle: Nej. Livet blir aldrig riktigt detsamma. Vissa dagar är sorgen hjärtslitande, andra dagar finns den bara som solskugga på sjösandbottnen... Vi som blir kvar får försöka trösta varandra.

    SvaraRadera
  4. Jeg vet. Det er tungt - og de kommer jo aldri tilbake. Men å ha kjent dem - det er en berikelse. Vi har mistet svært mange i min mors familie de siste 7 årene...

    SvaraRadera
  5. Nu har jag tittat på de fina nosarna. Kommer alltid att finnas kvar i pappa/mattehjärtat ditt.

    Medanjag skriver den här kommentarern lyssnar jag på musiken. Suggestivt!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.

Populära inlägg