Vallonsmedjan i Österbybruk

Elias Martin, 1790

Igår tog vi en tur längs med Fyrisåns sträckning från Uppsala till Dannemorasjön. Eftersom jag är väldigt intresserad av gamla bruk, ville jag se Österbybruk och kanske också hinna med lite av Dannemora.

Järnbruket vid Österby anlades redan av Gustav Vasa, främst för att förse kronan med järn till vapen. Österby gård ägdes då av Vasaätten som också innehade det närliggande Örbyhus.



1627 övertog Louis de Geer bruket och fick det att blomstra, främst på grund av att han lät hämta hit valloner från Belgien. Vallonerna var inte bara hantverksskickliga smeder, utan de använde även en speciell metod för att få fram det smidbara järnet ur tackorna.



Smedjan som vallonerna byggde upp är idag världens äldsta bevarade vallonsmedja.

På mitten av 1700-talet köpte Ostindiska Kompaniets ägare Claes Grill bruket, och under denna tid uppfördes den nuvarande herrgårdsbyggnaden. Och visst är det storståtligt och vackert. Men jag föredrar nog smedjan, dammarna, dammluckorna och bruksmiljön.



Jag har faktiskt varit här förut. Jag har sett smedjan i bruk och hört hammaren slå. Det händer något i mig när jag får se sådana här miljöer. Jag skyller på morfar, bergsingenjören.



Detta blev en underlig utflykt. Bilen, som stått avställd hela vintern, hade inte kunnat ladda sitt batteri ordentligt. Detta blev vi varse när vi stannade för tåg söder om Vattholma. Den startade inte igen. När vi väl fick igång den med hjälp av startkablar och en vänlig medtrafikant, vågade vi inte stänga av den igen...

Att strosa runt i Österbybruk och titta på allt spännande lät sig inte göras.



Fort rusa runt och ta några bilder och sedan iväg igen. Frustrerande.






När vi kom hem igen, stängde av bilen och åter försökte starta den så gick det inte...

Jag måste hit igen. I försommar...