Camping in the Forest

I England, även som i Wales och Skottland, finns en organisation som kallas Camping in the Forest, ett samarbete mellan Forestry Commission och The Camping and Caravanning Club. Lite enklare campingar med gröna förtecken. När vi kom till New Forest i Hampshire passade vi på att ta in på en sådan camping.

Redan vid det här laget hade vi förstått att fricamping inte är vare sig särskilt vanligt eller populärt i England; det mesta av marken är privat och någon allemansrätt finns inte.

Men den här campingplatsen var nästan som att fricampa i en stor park. Man åkte in, betalade sin avgift och letade själv reda på en tom yta för att ställa sin bil, tält eller vagn.

Det fanns inga markerade ytor och ingen ström, och det behövde vi heller inte den här gången.

Mitt ibland alla vagnar och tält gick halvvilda New Forestponnyer och betade. De kunde ställa sig mitt på vägen och klia svans och kom det en bil, fick den vackert vänta tills svansen var färdigkliad.

Lite längre bort, ute på ängen, gick kor och kalvar. Inte heller de utestängda från campingen. En färist vid infarten, det var allt.

Ett gäng runda, raggiga shetlandsponnies knallade också omkring under träden.

Jag gillade den här miljön skarpt. Känslan av välskött park var så påtaglig. Enorma ekar, hagtorn, murgröna och järnek. Och något doftade så man nästan trodde sig vara vid Medelhavet; kryddigt, varmt. Men jag kunde aldrig begripa vad det var.

I solnedgången tände den lågt stående solen molnen till en eldbrand, och ekarnas stammar började glöda med ett nästan overkligt ljus.

Vi sov gott den natten, trots att temperaturen börjat klättra en bra bit över normala englandstemperaturer.