måndag 26 juli 2010

Slussarna i Trollhättan



Att vattenvägen ta sig från västerhavet till Vänern kunde te sig tämligen besvärligt till en början. Nivåskillnaden är drygt 43 meter och de allra värsta vattenfallen i Göta älv fanns här vid Trollhättan. Fram till Lilla Edet gick väl an, men sedan var det bara att stiga iland och försöka dra båtarna förbi fallen.

Därför började man redan vid mitten av 1700-talet att försöka lösa problemen genom att bygga slussar. Dessa första försök blev aldrig något annat än försök. Den första slussen genomförde endast en slussning och det med kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika.

Den andra slussen längre söderut, Polhems sluss, fick aldrig några slussportar och den tredje råkade ut för en svår olycka och arbetet lades ner.

Inte förrän år 1800 kunde en ny och fullt funktionsduglig slussled invigas förbi de vildsinta fallen.



1800 års slussled under byggnad år 1798. Etsning av Louis Belanger.

Dessa slussar blev ändå snabbt omoderna och för små och syns nu som en djup grav utan portar i slussområdet.




Redan 1844 stod en rad nya slusstrappor klara.





Men inte heller de förslog för den växande gods- och persontrafiken på Trollhätte kanal och de slussar som används idag invigdes 1916.




Om man lider av svindel och rädsla för djupt, sugande vatten så är det här rätt ställe att vistas på. Jag gör det. Och jag besöker gärna sådana här platser. Måste vara något fel på mig...



Om man viker av från 1916 års slussar och går nedströms så kommer man till den nedre av 1844 års slusstrappor. Alldeles där de börjar finns detta slukhål. Översvämningsskydd skulle jag tro.



Det vilar något skimrande vackert över träet, stenen och vattnet i de gamla slussarna. Vattnet strilar långsamt och de känns på intet vis farliga längre. Som om odjurens tänder dragits ut. Gamla och loja ligger de där i solskuggan. Gitter knappt morra ens.





På den här kartan har jag försökt pricka in de olika slussledernas årtal. Klicka på bilden så ser du bättre. Göta älv nedströms befinner sig till vänster på kartan.



De här fina gamla husen står alldeles vid början av slussystemet och torde väl ha ingått i slusseriets administration en gång i tiden.




Vår familj åkte ofta hit när jag var barn för att titta på båtar som slussade. Jag minns inte att det på den tiden fanns något vidare till räcken och staket runt slussarna. Hade det varit så idag, så hade jag trillat i. Garanterat.

Nu hotar Sjöfartsverket med att slussarna håller på att spela ut sin roll. Yrkestrafiken minskar och fritidstrafiken mäktar inte ensam hålla snurr på ekonomin. Även 1916 års slussar behöver renoveras och vem ska betala? Märkligt att tänka sig, när båttrafik och båttransporter är något som rimligen borde ligga i tiden...

3 kommentarer:

  1. Jag tror man håller på att lägga ner Göta kanal i smyg. Olyckligt i så fall.
    Ord som slukhål ger mig kalla kårar efter en forsfärd i Klippiga bergen. Hu.

    SvaraRadera
  2. Intressant läsning som osökt för tanken till Grand Canal (i Dublin). En inrikes vattenled som spelat ut sin roll, men leden och alla slussarna finns kvar.

    SvaraRadera
  3. Skaffaren: Är det så illa? Typiskt Sverige, medan man i holland och Frankrike gör att för att rusta upp sina kanaler. Slukhål ger mig ordentligt kalla kårar också. Kan du inte berätta om din forsfärd någon gång?

    Staffan H: Används inte Grand Canal alls? Ens för fritidsbåtar? Uschligt...

    SvaraRadera

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.